Ellen Bergström

För nu är det sista chansen innan det blir nytt år. Ikväll, eller inatt sover Hellan här och lisen har bakat en cheescake till imorgon med hjälp av helena. jag städade medan och nu tänker vi sova en sista natts sömn innan vi går in i 2010.
TJINGELING!

hur kan man göra en låt om, en skoter? jag undrar faktiskt lite var världen är på väg.

tummen är illa fortfarande. blöder och dunkar. jag hoppas verkligen att den läker ihop snart för allt blir tusen gånger svårare att göra när inte tummen fungerar korrekt. jag ska göra mitt allra bästa idag på NK i stan. kom gärna förbi och skratta åt mina försök att jobba obehindrat!

TJINGELING!

Hej. Hallå. Tjena. Tja! Läget?

jag har jobbat idag, woow.. på nk, ooh - wooow. på stömpilen - WHAT?
jag låg alltså i min säng när telefonen ringde och jag svarade, det var min chef som ringde och hade lite kris på jobbet. - kunde jag tänka mig jobba? med start så snabbt som möjligt? stängning? visst, typ egentligen inga problem om man bortser från att jag blir tvungen att dissa min och annas hängardag. men pengar är pengar. bra att ha, inte sant? dock fanns en liiten hake.. du behövs på strömpilen, sa jag det? eh, nej det uppfattade jag inte! jag har ju inte ens fikat på strömpilen och nu är det tänkt att jag ska jobba där, och STÄNGA!?


det gick i varje fall mer eller mindre bra. jag sopade, skurade, plockade och fixade. allt flöt på fint tills jag skulle rengöra espressomaskinen. det var en liten spak som var trög och tillslut blev jag less och tog i allt vad jag hade med lill-tummen min tills den plötsligt gav med sig. grejen var bara att jag då skar upp en djupt sår i tummen på en metallkant. jag säger en sak: bloder droppar, bloder rinner, blodet sprutar! jag har aldrig skurit mig så att det har kommit så mycket blod, aldrig någon gång. urs vad djupt och ont! samtidigt som jag sökte febrilt efter plåster och tillfälligt virade in tummen i papper ringde telefonen. när jag stod och pratade i telfonen såg jag hur espressomaskinen bubblade upp vatten ut på mitt nyskurade golv. YES, så underbart! Efter ett aburbt avslut på samtalet och en sanslöst blodig och dunkande tumme började jag torka upp kletet. jag hittade inget plåster, men med tummen inlindad i ett ton papper fick jag tillslut av beslysningen, larmade och låste stället.

nu är jag hemma och har varvat ner lite. imorgon ska jag jobba på vanliga stället i stan. tack och lov. det är skönt att känna sig "hemma" - inte som att man är världens klantigaste vad man än försöker göra!
nu raffar jag ut på en kvällsprommis istället. vad sägs om det?
TJNGELING!

purjon fräste, vattnet var precis på vippen att börja koka och magen vrålade av hunger. allt jag villa ha var: KÄK.
det hade precis börjar lukta ljuvligt när det hände

POFF - hela lägenheten blev svart. perfekt, precis nu när jag aldrig varit hungrigare. strömavbrott. men när jag kollade ut på de andra husen runt omkring lyste fortfarande all belysning. då var det alltså i vårat hus som strömmen lämnat oss. eller? mamma öppnade dörren till trapphuset där det: LYSTE. Det var alltså bara i våran lägenhen strömmen hade gett upp. UNDERBART... gosh, jag var så hungrig! så där stod jag i köket med tre stearinljus, en ofärdig middag och kurrande mage.

men även detta löste sig tillslut och vi fick mat. kl halv tio.. jag ringde anna - hon skrattade åt problemet. och krille skrattade lika gott. tror jag fick ett 2 sidor långt sms med endast "hahahahah". underbart... Men vad gör man inte för att underhålla andra? 

TJINGELING!
ps. hoppas jag kommer till sängen utan större missöden nu bara.

Himmel och pannkaka vad det har snöat inatt. Helt otroligt men bilarna är ju i princip helt övertäkta med snö. Jag ska löpa iväg genom pudersnön och jobba tre timmar innan det bär av till IKSU spa. Dags att vårda själen tänke jag. Så jag må då få önska alla en förträfflig dag och råda er att göra en och annan snöängel i dagens snöväder.

TJINGELING!

Granne nr 1, i källaren: "Sjunger högt och utan att veta om att det låter.. inte så underbart"
Granne nr 2, i lägenhet övanför: "Sluta sjunga för helvettee...!"
Granne nr 3, jag: "Haha, äntligen någon som säger ifrån.."

Resultat: Granne nr 1 där under, sjunger vidare som om han går omkring och lyssnar på musik och sjunger med i låten utan att höra sig själv. Granne nr 2 inser att det är lönlöst med att försöka få tyst på granne nr 1. Granne nr 3 märker först när det blir onaturligt tyst att granne nr 1 nu har slutat öva på "do-re-mi-fa-so-la-ti-do"...

TJINGELING.

Julen är en underlig tid. Inte direkt hälsosam på något vis egentligen. Om man tänker efter.. det finns konstant något att tugga på och det finns nästan ingen hejd för hur mycket som hamnar i magen. Sen kommer vi till stressen - även om man har fått lov från skolan så stressas det för att hinna träffa folk, fixa julklappar, laga all maten som ska ätas 24 timmar om dygnet i två veckor.


Julafton för familjerna Bergström blev fenomenal i varje fall. Vi började med att släppa vilddjuren (de härliga ungarna under 10 år + hunden) lös i gympahallen för att trötta ut dem lite. När Kalle Anka och hans vänner drog igång sedan var alla hyfsat sansade! Men glögg och kakor i magen och kalle avklarat begav vi oss till Micke och Helen för att göra klart.. ännu mer KRUBB!
När vi hade käkat i ytterligare två timmar eller så tyckte vi att en lek skulle sitta fint! Det blev då dags för den årliga paketleken där man ska byta paket med varandra under tidspress. Brukar bli helt hysteriskt och otroligt roligt vilket det också blev i år. Jag slutade med Viktväktarnas smörkola som min vinst. Den kolan kan man väl ändå käka med gott samvete?

När vi sedan kom hem vid halv tolv på kvällen hade vi inte öppnat våra julklappar. Vi tände massvis med ljus hemma hos pappa och hade en egen julklappsutdelning där vi i godan ro öppnade paket för paket. Precis som förra året, lövli. I år fick jag bland annat:
- presentkort till valfri behandlig på FACE,
- bidrag till utlandsresa,
- parfym, nagellack och fil
- mm.
Dessutom hade jag unde rmorgonen varit en trevlig medmänniska och skickat ut personliga julehälsningar till alla möjliga personer. Under dagen trillade det in totalt 57 "tillbaka-hälsningar" som jag ansåg vara en liten julklapp till mig. Dessa sparade jag till sist och öppnade med spänning. HAHA, vilket påhitt.

Nu sitter jag rätt utslagen i min säng och har tänk se på tv tills jag somnar. Undvika allt ätbart och liksom sluta tänka! TJINGELING!

Mamma - river upp den nya hårtorken och stoppar ivrigt in den i uttaget, "vi testar"...
Resultat: Det luktar bränt!

tjingeling!

1. Det hade snöat dundermycket under natten och morgonen. Att cykla var i princip omöjligt men jag ville absolut ha med min tjåhjulta vän så jag kämpade mig fram meter för meter på sliriga hjul. Jobbet var segt och jag var mer eller mindre död när jag kom hem.

2. Planen var då sen att ta sitg till bion för att se på Avatar med killarna. Bion startade nio och när det endast åtrestod 40 minuter hade jag inte hört av någon så jag jagde fatt på sebastian som då satt på något "lan".. När jag kom till bion sprang ja nästan rakt in i mårten som bar på en stor sprite-flaska. Efter en stund anlände även robin och sebastian. Robin köpte lite slisk och de öppnade insläppet till filmen. Då hade max och gustaf ännu inte dykt upp. Jag ringde säkert fyra gånger till max utan resultat och sebbe försökte få tag i gustaf. Tillslu fick vi tag på gustaf som sa att max hade sagt att bion började halv tio. när de väl kom och vi tog oss till biosalen hade de släckt ner och vi hade lyckligvis missat nästan ALL reklam. Det var mest bara superskönt! Så själva filmen då: det var en ny version av pocahontas, samma story liksom. 3d'n var inte alls något att hurra över men jag trivdes bra ändå. I slutet var jag helt inne i slutstriden och hejade på avatarerna för fulla muggar!! Det roligaste var ändå glajjerna, alla såg otroligt fancy ut!

3. Bion tog slut och mårten var ivrig som ett litet barn för han ville att vi skulle ta oss till vänortsparken där det så här års står en kälke som man kan styra runt, runt, runt  i en cirkel. Robin och sebbe droppade av på väg till parken men resten lekte som små barn med kälken tills alla föll ihop skrattandes mer eller mindre flåsiga efter att ha styrt den d'r makapären runt flera varv.

4. Redan innan bion var max hungrig så när vi hade lekt av oss lite försökte vi hitta någon stans att käka. Eftersom det var vardag hade i princip NOLL ställen öppet. Tillsut hittade vi ett ställe i bågenhuset där grabbarna grus precis hann beställa två pizzor innan den stackars arbetande ville stänga för natten. Inte konstigt med tanke på att klockan var närmare två vid det här laget. Dags för oss att ta pizzan och knata till max. Skämtsam och kille som gustaf är gick han in genom en port med galler och mårten tänkte noll sekunder innan han sedan drog igen grinden som gick i lås. Där stod gustaf inlåst som en tjuv bakom galler och grinden medan paniken växte. Vi försäkte få honom att klättra ut lite högre upp där hålen var större men han tyckte det var läskigt. När han hängde halvvägs ut genom hålet komm två killar och gick förbi. Jo, de kollade rätt knepigt på oss och när de gått förbi oss stannade de till för att sedan vänta om, vifta med ett par nycklar och fråga ifall vi behövde hjälp.. HAHA. det var outstanding! En liten detalj som gjorde allt hundra gånger roligare var att efter gustaf kommit ut upptäckte vi att det fanns en "låsa-upp-knapp" på insidan av grinden!

5. Pizzan slizades upp hemma hos max och jag smakade en yttepytte smal bit innan vi helt enkelt blev utkörda och hemskickade. Lika bra det med tanke på att det var uppstigning för min del dagen därpå!

Tack för en trevlig kväll, skulle jag vilja säga!
TJINGELING!

Jag har varit knepigt klumpig de två dagarna då jag jobbat i helgen. Tillexempel "spillde" jag ut en macka och törnade in i en kant så att jag flög åt helt motsatt håll med en tokigt öm höft som resultat. Men jag har några dagar på mig att skärpa till alla mina sinnen och jobba ÄNNU bättre. För trots allt så går det väldigt bra. Idag tittade vår käre rektor in i sällskap av vår halvkända biologilärare Sören. Jag kan informera er alla om att vår rektor ännu inte har tagit det sista steget in i vuxenvärlden och börjat dricka kaffe än.. Det fick han sig allt en pik för. (hans svar på mitt retsamma uttalande kom ganska trögt vilket var väntat för den varit med förr..) men han var nöjd med att snart få lov. Sören beklagade sig över sitt tillfälliga extraknäck som livscoach åt en student med förvirrade idéer om sin studietid. Jag var lite lättad när jag kunde se "skolan" avlägsna sig och ta för sig kaffe/sörpla på sin varma choklad.. Någon timme senare duckade ett stort krulligt hår under dörrkarmen in till oss blan lussekatterna. Det var Nima från klassen min som var ute och sprang med en kvinna som jag antog var hans mamma. Det häftiga var ändå då de beställde två koppar kaffe och det gick upp för mig att: NIMA DRICKER OCKSÅ KAFFE! "Jippie, jag är inte ensam bland massa torra typer som hävdar attt jag fejkar min kärlek till kaffe!"

När jag kom hem stod en gran på balkongen (för övrigt var den inhandlad av sofia som säljer julegranar på ica, teg.) och signe var dunderladdad på att klä den full med krimskrams. Nu är det så att den ska stå i min mors lägenhet och kan därför inte se ut hur som helst. Helt enligt min mammas regler placerades den på en julgransmatta som är vit med stora "oplåttriga" silver-snöflingor. I granens topp finns en enkel, silvrig julstjärna. Däremellan hänger silvriga kulor och silvrigt tunt glitter. Jag hörde att det diskuterades om röda kulor men då fanns ett problem: det finns alltid gulddetaljer på dessa och det går definitivt inte för sig. De röda kulorna fick helt enkelt skippas. Nu finns de ändock ett fel i granen. Det är vanliga traditionella "ljus" som sitter huller om buller i det gröna julträdet. Det optimala hade enligt mamma varit att kasta dom all världens väg och istället vira en eller två ljusslingor med små lampor från topp till tå i granhistorien.
Jag är inte alls så brydd i hur slutresultatet ser ut eller om det ens står en gran i lägenheten. Den hade kunnat få stå kvar hos sofia. Men det är egentligen väldigt jättemysigt med en tänd gran under jul i mörkret så den kan gärna få stå kvar här med.

TJINGELING!

ÄNTLIGEN! Äntligen har vi gjort bort halva gymnasietiden och det är nu jullov för fulla muggar. Vi har lämnat skolan och dess lokaler för några väl förtjänta veckor kring julen. En tid som är tillägnad godheten, givmildheten hos oss människor och så klart: MAT. Aldrig äter man så mycket som under jul. Det finns alltid något i närheten som man kan tugga på och utan att man tänker på det har alldeles för mycket mumsigt slunkit ner i magen. Är det inte för härligt?



Idag fikade vi (återigen krubb och godsaker) på skolan medan vi hade frågesport och maskerad. det var otroligt kul och många hade fantastiska utklädnader. Till exempel kunde man se:
- Marge (simpson)
- Mario & Luigi
- Shrek
- Foki
- Oskar Önneby (lärare)
- Julgranar
- Magnus Uggla                             
- Militären
- Spionninjor
- Tingeling
- Pippi Långstrump
- Jättebebisar
- Björnbusar
- Clownen från Batman
- Pirater
.. och mycket mer.

Vinnaren vann en turkos iPod nano, helt klart ett värdigt pris!

Efter avslutet på skolan skuttade alla förr eller senare ner till stan där jag och Helena träffade Annsi och shoppade en liten juleklapp. Sedan mötte vi upp med killarna från min klass som hade varit runt på varenda matställe i stan och letat något som inte var smockat med folk. Det slutade med att vi hamnade utspridda på Avenyn och käkade pizza. Avenyn ligger som bekant vägg i vägg med Grafit där alla underbara Apple-produkter finns att fingra på. Där stod vi alltså, sju personer och bara njöt av hur härliga teknikgrejer kan vara! Krille dök också upp men suckade mest över hur krångliga datorerna var.

Nu är jag hemma och ska inviga lovet med en kväll hemma tillsammans med kusin Elsa och resterande kvinnofolk i familjen. TJINGELING!

När blev det så förunderligt, förbaskat kallt egentligen? Termometern i bilen visade -22 grader ute i stöcke. Det bränner öveallt på kroppen där man inte har byltat på sig eskimåplagg. Max tog inte på sig vantar när han och Karl skulle filma utomhus på esteten så när de kom in igen lyste max fingrar knallröda och de var iskalla. HU se kyligt, tur att jag hade varma vantar att låna ut när de skulle ut för andra gången. Vilken hjältinna allstå!

Jag sov lite för länge imorse när jag itne hörde väckaren som tyst och stilla försökte väcka mig till liv. Med den misslyckade väckningen missade jag årets sista idrott. Helt uppriktigt blev jag besviken över att inte få vara med då jasmin lärde vår klass att hiphoppa lite grann. Rykten har sagt att Gustaf kom dig iförd plattkepa (NY, sån med ett stort blänkande klistermärke på den platta, stora skärmen), hiphop-byxor och stor tröja. Kanske hängde blingblinget med också? Jag missade hela härligheten så jag kan tyvärr inte bekräfta något rykte över huvud taget.

Efter ridningen ikväll tog jag en varm dusch och lät vattnet rinna över ansiktet på mig och skölja bort allt som varit tufft och kämpigt de senaste månaderna. Ut ur duschen klev jag som en ny människa. Det var så otroligt skönt att smörja in huden med mumsig lotion och ta på sig de mysigaste, mjukaste kläderna jag har för att sedan låta håret självtorka. Jag är mer än redo för lov nu - BRING IT ON!

TJINGELING!

Vilken idiot piercar sig i bröstvårtan? Det måste vara det gräsligaste man kan göra, och då finns det mycket gräsligt i världen. Hade dock tänkt rada upp några ställen man kan pierca sig och när jag kommer genomföra själva håltagandet:
- ögonbrynet: aldrig
- mellan ögonen, näsryggen: aldrig
- näsvingen: aldrig
- näsan, som en tjur: aldrig
- mellan näsan och munnen: aldrig
- i tungan: aldrig
- i läppen: aldrig
- mellan läppen och hakan: aldrig
- skrattgropen: aldrig
- bröstvårtan: aldrig

listan kan göras lång och jag tänkte sova så här slutar jag. kan ändå konstatera att det inte är aktuellt med en underlig piercing inom snar framtid. tacka änglarna för det. urs vad ont och oläckert det är.
TJINGELING!

Dra mig baklänges! Det snöade idag på eftermiddagen, är det inte för underbart. Jag måste säga att jag verkligen ser ljuset nu. Skolan är inte ett dugg krävande i veckan, huvudsaken är att man dyker upp och är där på dagarna. Men så länge jag inte har missat något mitt i allt så har vi inte några som helst uppgifter som ska lämnas in eller examinaseras i veckan. Det är ljuvligt. Skänker dock en tanke till alla stackare som inte har en lika skonsam vecka som mig.


Idag fick jag upp ögonen för Mexico. Det har alltid varit ett land som jag har vetat om men inte tänkt att man ska kunna åka till. Som att det är mest oroligt och lite risky att åka dit. Idag var det två "amigos de spanskakandidaten" på besök när vi hade spanskalektion och de berättade en hel del om mexico och mexico city eftersom de båda var däifrån. Mycket fina bilder och trevliga historier vände min syn på landet och efter en kvart utbytte jag och helena en blick som sa: vi måste åka till mexico..

Efter en sista lektion med Oskar Önneby skuttade jag glatt iväg till bussen där j.henell höll på att skrämma livet ur mig. Vi stod och klämde på en iphone inne på telia och jag kan vekligen säga att den är stilig och jag är sugen. Men som det ser ut just nu så kan jag lämna ett glädjande besked till min mor (m.fl) och hälsa att jag i alla fall dröjer på inköpet.

Nu är det dags för ett försök till sömn vilket kan bli svårt med tanke på att jag tog mig en härlig middagslur tills 22:00.
TJINGELING!

Nu är jag ute i sista minuten, som med allting annat idag!

dagen började fint med en sirenliknande väckarsignal som jag ändå struntade blankt i. det resulterade i att jag, i grevens tid, trillade in på skolan för att precis hinna se och höra på luciatåget där min lillasyster var med och sjöng. tror inte att hon var helt befriad från nervositet, gymnasiebarn är ju stora ändå.

sedan skrev vi ett kemiprov idag som handlade om mol och molförhållanden, var lite tricky men inte det klurigaste jag någonsin sett. hur som havre fick jag belöning för lite slit när pappa bjöd med mig på bio. luftslottet som sprängdes, jag älskar lisbet salander och den här filmen var det inget som helst fel på. förstår faktiskt inte vad det är som alla tycker är så dåligt med tvåan och trean i triologin. jag tycker det är toppenbra filmer hela högen. speciellt för att vara svenska filmer. där brukar ju kvaliten vara på bristningsgränsen många gånger annars. det jag skulle komma till var att vi åte från teg på våra cyklar tio minuter inna filmen skulle börja och ställde oss i kön till popcorn samtidigt som filmen startade - ute i sista minuten.

och nu sitter jag här. imorgon ska jag upp tidigt för att möte signe på stan och springa massa snabba ärenden på stan innan jag struttar iväg till stallet för att fixa, trixa och genrepa innan julshowen på söndag. (Kom och titta!) det här inlägget borde också varit skrivet för länge sen, är sent ute som vanligt.

TJINGELING!

Hjälp mig komma med argument som krossar min mammas negativa inställning till iphone!

Dasebert - jag har ont i skallen! Det vanliga torsdagshuvudvärken dunkar i takt med alla 5 olika låtar som spelas upp i klassrummet. Vi håller på att klippa ihop egenfilmade musikvideoer. Med blandat resultat. Mårten har placerat sig på hemmaplan och fixar med videon. Helt enkelt säkrast att överlåta arbetet till någon som kan. Själv har jag bjudit på mitt egent nylle i en video till Gnarls Barkley's Crazy.

TJINGELING!

Lisa hängde med på busstrippen till umedalen. tack gode gud för det fantastiska sällskapet. Det är sånna små oväntade, impulsiva möten och träffar som får mig att orka hålla igång som en vettig människa!


När vi ändå snackar om bussar ska jag passa på att klaga på hur otroligt, ofantligt proppat med människor det var på bussen. Inget för de som är rädda för smittospridningar om man säger så. Det var helt tjockt, itne en chans att hoppa på längst fram i bussen utan vi som stod på Varvsgatan och ville hoppa på fick i princip sätta oss på varandras axlar för att kunna rymmas på den ynka kvadratmetern som fanns kvar och ledig i bussen. Det var helt enkelt inte klokt. Kanske är det dags att fundera på om inte en extrabuss vid kl 8 på mornarna skulle vara en god idé? Idag skulel det inte spelat någon roll om bussen skulle krockat för alla stod så tätt packade att vi inte skulle rubbat oss en centimeter, oavsett svårighetsgrad på krock.

TJINGELING!

ps. hittade en plopp i väskan. det var lite som att vinna på lotto - fånigt glad blev jag och måndagseftermiddagen var räddad i ytterligare 10 minuter.

ps 2. glöm för allt i världen inte mitt mobilproblem!

Nej för tusan, inte hjälpte det mycket att ta sig en förvirrande tripp till umedalen och mediamarkt efter skolan idag. I och för sig, jag kunde utesluta den svindyra historian från sonyericsson. Men det betyder nu att jag har noll, inget, nada, niente - absolut noll intressanta alternativ. Inget som faller mig i smaken alls egentligen. Det finns alltid något fel på modellerna som jag skulle kunna ha ett intresse för. Det har till och med gått så långt att jag börjar tänka på att överge sony och gå över till samsung. (hemska öde, vad händer?) Nej fy tusan, det här går bara inte. Det börjar bli så illa att det är svårt att koncentrera sig på annat än att stirra sig blind på mobiler överallt. Nu ska jag rycka upp mig, fixa en telefon och sluta gnata.

Det är så mycket att välja och tänka på bara. En telefon är inte "bara en telefon". Det är alla möjliga val och önskningar som spelar in. Touch eller ej, specialiserad på kamera eller musik (varför inte båda?), sonyericsson eller samsung (+711000 fler märken..), ihopvikbar, uppskjutningsbar eller helt enkel, gps eller ej.. And on ite goes, till oändlighet! Visst förstår ni att jag behöver hjälp... Det enda jag verkar vara lite säker på är ju färgvalet, inte sant?

TJINGELING!


Ps. Har någon en vettig åsikt eller tips på en telefonmodell av ellen-typ? eller för all del bara en rekommendation av någon modell? snällasnällasnälla!

PS. Nu är min mobil officiellt DÖD. Jag återkommer med begravningsdatum vid ett senare tillfälle!

Dags för frulle (frukost) för att lindra smärtan av bortgången.

Gissa vem som ringde mig kl 11:13? NK, såklart och jag var klarvaken direkt.. Min telefon är inte att lita på för tillfället och hade inte ringt den tid jag ställde den på kvällen innan. Jag studsade i alla fall upp ur sängen och på 4 minuter hade jag borstat tänderna, raffat på mig kläder, kletat på mascara för att inge ett hyfsat vaket inttryck och låst lägenhetsdörren för att sedan löpa snabbt som attan in till stan. Olyckligtvis har min cykel punktering och är på lagning hos fader min. jag ska stolt säga att jag trots allt var på jobbet, ombytt och klar 17 minuter efter att Greta ringde och väckte mig. WOW, vilken toppenbrud alltså (bortsett från försovningen i första hand)..

Det var fullt ös på NK, vidrigt mycket folk och när klockan var fyra visades inga tecken på avströmming av folk så jenny fick stanna extra länge. När det var stressig som jag vet inte vad gjorde jag en klassiker.. jag skulle fylla kaffemalaren med bönor. Öppnade förpackningen och vad händer? Jo, jag slinter och tappar den öppnade förpackningen - kaffebönorna flyger över hela golvet och innan jag fick förpackningen på rätt köl är golvet prickigt av alla bruna kaffebönor. Tänk er ett golv, fullproppat med kulor som man liksom "halkar" på.. Just perfekt, precis vad jag behövde - mer arbete? Nja, kanske inte men det är alltid precis så det slutar när man är stressad och ska göra allt så snabbt som möjligt.

Kvällen var i varje fall trevligare med värmeljus, robinson och en dos krille. Jag ska inte glömma att hylla dagens middag i form av en tortellinigryta som har blivit lite av pappas special! Himla gott och ännu mer gött med en försenad dusch från morgonen. Helg är trevligt!

TJINGELING!

ps. det är ingen egentlig idé att försöka kontakta mig på telefonen. eller snarare, jag har väldigt svårt för att svara på grejer eftersom att min skärm lägger av i tid och otid. men jag får alla sms som skickas så sluta inte med det för guds skull. sleep tight!

ps 2. roligt med så många tillkännagivanden, särskilt de "anonyma".. haha! sovgott, för sista gången!

Jag har en, och en enda önskan just nu (annars har jag allt, gött sällskap och westlife på tv) - kan ni härliga, raffiga typer som ändå läser er igenom det jag kladdar ner, ge er tillkänna?

- I alla möjliga bemärkelser faktiskt. Nu kämpar vi med skolan trots ett dunkande huvud och komplett tokiga killar som sitter bänkade framför sina skärmar och gapar högre och knepigare än någonsin (de spelar någon hopplöst krigshistoria). Åh, tacka vet jag musik som kan dränka resten av oljudet.

Det här var den (hör och häpna) BÄSTA veckodagen på mycket länge. Det är en måndag, och jag är helnöjd. Började fint med att få vakna i skenet av en adventsstake och inte stressa som en psykar idiot, utan bara som en idiot. Hamnade på skolan sen då och där hade vi ingen ordinarie lärare på lektionen. Alla vet vad det innebär: INGET JOBB. Hur som helst hade alla en skön, glad och positiv feeling och stämningen blev trevlig efter lunch trots den extra kemi-lektionen.

(Wow, jag kan knappt hålla ögonen öppna - ja, jag ska lägga mig!)

Jag och fria fick varsit sms från lina där hon undrade om vi ville komma och dricka te i hennes nya lägenhet. Det var precis vad vi gjorde också. Anna var där och Johan kom lite senate. På ett vi är jag lite avis på lina som får ha sitt eget kyffe som tar en kvart att städa. Men samtidigt skulle det vara apasvårt att inreda när det är så litet och fyrkantit liksom..

I alla fall: Jag hade en jätte, jätteawesoome kväll och jag hoppas vi gör om den.
TJINGELING!

jag och anna har en hel del historia tillsammans att titta tillbaka på. faktiskt, det finns huur många bilder som helst på oss och också våra syskon. på söndagsmorgonen kollade vi igenom gamla bilder och vi höll på att dö av skratt. att man kan förändras så mycket? på en sån "kort" tid.. det är makalöst och någon gång ska jag visa hur vi egentligen höll på. då blir det dessutom grym VARNING FÖR KÄNSLIGA TITTARE..

Det här skulle kunna spåra ur och bli det längsta inlägg ni någonsin skådat. Men jag ska fatta mig kort, eller kortare..

I helgen dök det upp 5 suited up girls på Tjärhovs för att käka en rad olika mumsiga grejer och bara umgås och ha trevligt. Fredagen ägnade jag som sagt åt att städa och handla inför lördagen. Nu är det mig vi snackar om och självklart glömde jag en liten bagatell (HUVUDINGREDIENS) som jag fick promenera iväg och fixa på lördag istället. Nu flöt allt på liite för bra och jag bara väntade på en motgång av något slag. Som på beställning gick id-kortet upp i rök efter jag varit och handlat. Det betydde att jag fick ge mig ut på en extra ofrivillig promenad för att bara kolla efter kortet på vägen.. Hittade inget men tappade massor med tid. Anna kom tidigare hem till min håla. Tur var väl det, för annars hade jag garanterat stått halvvägs in i duschen när Frida knackade på kl 16:30. Helena trippade in som en "look a like": flygvärdinna med sin suit, kjol och resväska på hjul. AnnaSara sträckte fram en vit julstjärna som direkt hamnade på sideboarden och lever än, mums.. Sist men inte minst trillade också Lisa in, vacker som en dag!
Det bjöds på:
- Snittar gjorda på mjukt tunnbröd med en röra av créme fraich, gorgonzola och bacon. Till detta en skvätt Cider med citronmeliss i. 
- Tagiatelle med sås gjord på rökt lax, purjolök, grädde, créme fraich och stenbitsrom.
- NewYork Cheese Cake med blåbär.
- Blåbär- och Lingonglögg med pepparkakor och saffransbullar (från Frida).

Vi snackade utland och kollade på ljuvliga Robinson. Vi är inte på långa vägar fastbokade och klara att sätta oss på ett plan till värmen, rent praktiskt. Men inte skulle någon av oss säga nej ifall ett erbjudande om resa dök upp nu, bara sådär. Vi tittar extra på Grekland och har fått upp ögonen för Zakynthos. Vem vet?



TJINGELING!
ps. Verran, i owe you! du borde varit med och vi saknade dig. typiskt att jag tänker som en skrutt. NEXT TIME, på riktigt!