Nolia, alltså.. Det måste bara varit den nya istiden på den fotbollsplanen, jag vet inte vad det var annars. Vidrigt kyligt var det i alla fall - jag har fortfarande ingen känsel i tårna. En halvtimme efter hemkomst, kanske en varm bulle skulle göra susen?

Nu hade jag tänkt avsluta, men så kom jag ihåg att jag nog ska skriva och berätta lite om gårdags kvällen. (Absolut inte om dagen, den spenderades bara i skolan - inte alls rolig.) 

Både lisa och Helena har fyllt 17 härliga år och vi ville fira dem så klart. Strax innan sju klev 4 härliga tjejer in på Costas mitt emot Schmäck. En urgullig tjej kom och visade oss var vi kunde hänga av oss och sedan dukade hon upp ett bord till oss. Costas är en grekisk restaurang och vi hamnade verkligen i en grekisk oas mitt i kalla gråa Umeå. Dämpad belysning, levande ljus, stora fototapeter med typiska grekiska hus, självklart den grekiska musiken,  vattenkaraffer på borden och mycket folk som pratade och hade trevligt gav en härlig grekisk stämning. (Jag har inte varit i Grekland och inbillar mig säkert att allt det där var lite grekiskt bara för att vi var på en grekisk restaurang...) Vi beställde en "fetaost-röra" (Tiroxtipiti) med bröd till förrätt och mumsade snabbt i oss både bröd och röra, det var jättegott. Till varmrätt beställde jag, Annasara och Helena likadant, Lisa valde att gå mot strömmen och beställde Souvlaki medan resten beställde "Ört- och vitlöksmarinerad kycklingfilé med sås gjord på soltorkade tomater. Serveras med potatis och ris" (Kotopoulo fileto). 

   

När vi var enormt mätta och knappt kunde röra oss var det dags att faktiskt försöka ta oss till bussen. Inget firande utan blinkande lampor och technomusik, right? Vi fick vår dos på Bowling Centrum. Det var roligt att bowla, det blir inte varje helg direkt. Faktiskt måste jag erkänna att jag inte alls var usel på det där med att rulla klot. Som en extra suprise dök Emil upp från ingenstans på bowlinghallen, verkligen roligt att träffa gamla klasspolare!

Mellan den andra och sista omgången bowling fick Lisa sitt paket från oss andra. Det var ett armband från Pilgrim som passade Lisa som handen i handsken. Vi tog oss hem med buss, jag och Helena slocknade vid 2 och vi var helt nöjda med kvällen. 

That's it, Ciao!