Dagen startade illa, dagen genomleds plågsamt och dagen avslutades väldigt trevligt. Har ni någon gång vaknat och försökt slå upp ögonen för att sedan snabbare än staffan stängt dom igen och gömt dem under täcket för att det blixtrar i huvudet av ljuset? Det var precis vad jag gjorde i morse. Kort och gott - jag hade migrän. Ändå skulle jag någonstans hitta orken att stiga upp och duscha rishögen på huvudet och trampa iväg i den kalla morgonluften till idrottslektionen. Behöver jag säga att jag inte lyckades speciellt bra?

När jag vaknade 2 timmar senare, 30 minuter sen till idrotten, blixtrade huvudet så att magen vred sig i missnöje. Med löftet om att ta mig till nästa lektion i tid somnade jag snabbt om och drömde konstigt. (Tror att hjärnan pikade mig för att jag missade lektionen och slängde fram en dröm som utspelade sig utanför skolan..) Kl. 11:23 - jag vaknar för tredje gången och inser att det är knapert om tid. Studsar in i duschen med dunkande huvud och sväljer en ipren. När jag kommer ut ur duschen är jag redan efter tidsplaneringen och bryter löftet om att komma i tid till dagens andra lektion.

Den lektionen som jag då faktiskt hann till var - det jobbigaste jag har gjort på länge. Det gick inte att titta på tavlan utan att huvudet snabbt räknade ner till "blow up". Rätt ironiskt med tanke på att vi för första gången på länge skulle skriva ner det som faktiskt stod på tavlan vilket betydde att jag var illa tvungen att låta hjärnan räkna ner mot sprängning. Jag klarade mig hyfsat, kisande genom lektionen för att sedan brytas ned ännu lite till på spanska-provet som avslutade skoldagen.