Glömde jag att uppmärksamma besöket som kom från goa och glade Göteborg (Götelaboorg)? Hur som havre har min kära moster Eva varit här i några dagar och tog denna gången med sig två av sina ungar - Gusten och Arvid. Suveränt att vi har snö här nu eftersom det inte brukar vara allt för mycket av den varan nere på västkusten. Kan vara roligt att göra lite snöänglar och dant i några dagar innan det bliva dags för resan hem till slasket. Innan de idag åkte hem med tåget tog vi farväl vid den "sista måltiden". Mormor hade slängt ihop allt möjligt gott, med mumsiga melonbitar, knaprig paprika och fräsch sallad till.

love how it looks - hate how it works

 

Imorgon är det dags att jobba igen. Lika bra med tanke på hur det osade om de brända pengarna tidigare idag. på tal om jobb.. Did I mention that: Sofia från jobbet hade försökt, inte en, inte två men TRE gånger att ringa mig idag vid 12 då det var mycket på jobbet. Jag hade lovat att vara standby och hoppa in ifall de behövde hjälp. Klockan fyra i eftermiddag trillade det in ett meddelande från Röstbrevlådan där det stod att jag hade ett nytt meddelande. Min första tanke var att det var från Lisa som jag precis hade missat när hon ringde. Nej, det var det inte alls. Det var jobb-sofia som sa att de behövde hjälp. När jag vaknade tjugo i två denna morgonen hade jag inte ett enda missat samtal eller sms väntande på mig. Jag kunde inte heller ringa till någon innan jag provade med att starta om mackapären. Vad som besudlade mig på arbete idag var alltså min sketna telefon som nyss kom från lagning och fortfarande inte fungerar till 100%. I söndags var den också gräslig och stängde av sig flera gånger om medan den vägrade att skicka iväg sms genom cyberymden. Rackarns teknologi som inte fungerar.

Jag och pappa kollade ikväll på resor, bara lite lagomt löst tittande men ändock. Jag är nu rysligt sugen på att åka iväg och bli varm likväl inombords som utombords. Speciellt en svinkall dag som denna. Det är minst 50 minus ute, eller så känns det i varje fall. suck, tackar i alla fall gudarna att jag hade medvind påväg hem från stan idag.

Signe införskaffade igår "mario kart" som ett ytterligare spel till vårat Nintendo Wii. Ikväll spelade jag för första gången och var helt säker på att jag skulle krossa Signe utan problem. När vi hade kört ca 15 omgångar var statistiken rätt taskig. Jag hade för min räkning EN enda vinst. Signe däremot hade vunnit säkert hälften av alla lopp. Jag måste träna lite mer innan jag utmanar någon. Problemet är att man sitter med en trådlös ratt och får inte svänga för mycket - då kör man ur banan. Man får inte heller svänga för lite - då kör man ur banan. Dessutom ska man slänga ut hinder efter sig medan man kör genom att trycka på någon knapp. Som om inte detta var nog ska man även "rycka" ratten upp i varje hopp så att gubben man kör med liksom.. "gör ett trick och får extra fart vid landningen"! Det var för mycket för min hjärna i alla fall. Nu behöver den vila, big time!

TJINGELING!