Idag såg jag en fågel ("åh, spännande..."). Saken var bara den att jag höll på att cykla över den på väg till skolan. Den satt helt stilla, "uppburrad" som de brukar göra när det fryser. Felet på den här var att den inte rörde sig en millimeter. Inte för ens en kvinna snabbt cyklade förbi började den mödosamt vagga sin burriga kropp en bit därifrån. Det såg riktigt kämpigt ut att ta de där få stegen från cykelekipaget, och rätt lustigt också för den delen.

När jag cyklade hem samma väg i eftermiddags såg jag fågeln på exakt samma plats som jag sist såg den. Den var nu död. En mun midre att mätta i världen!
TJINGELING!