Människan är förunderlig. Den rycker på axlarna åt en drös med hemskheter som borde förfölja den på nätterna men inte rör dem i ryggen. Samtidigt som små vardagliga i-landsproblem får tårarna att spruta. Suck, om jag ändå vore en hund. Så mycket lättare livet skulle vara!

För ett litet, litet tag sedan sprutade dessutom tusentals c-vitaminer omkring i munnen på mig då jag smaskade i mig en trevlig blodapelsin. Jag ser redan fram emot Wasa - Delikatess som bara väntar på att få bli min frukost imorgon.
TJINGELING!