Är det inte underbart att äntligen känna hur solen värmer den trötta, kalla och bleka vinterhuden? Jag njuter av varje sekund jag får tillsammans med min varma och glädjespridande polare. Dock har jag hört talas om att ozonskiktet ska vara ytterst tunt över våra nordeliga breddgrader och att vi bör undvika solen för allt vad vi är värda. Är man en idiot som struntar i alla goda råd och istället välkomnar strålarna med öppna armar? Man kan väl i alla fall få vara en medelmåttig idiot som sträcker ut en hand mot värmen..


Idag bakade jag kladdis åt klassen, 8 ägg och ett kilo socker - hejbah, vilka mängder. Vi skulle nämligen planera och styra upp inför studentdagen den 16 juni. Tycker vi som var där fick ihop en hel del vettigt. Verkar som om även vi kommer kunna åka runt i stan som alla andra lyckliga, vitklädda människor i mössa och med ballonger runt halsen. Om jag inte missminner mig är det kring 45 dagar kvar i skolan innan slutsignalen ljuder. 16 juni kan inte komma nog snabbt. Heja, heja dagarna!

God natt, här bryter jag och hoppar isäng.
TJINGELING!