Idag verkade det faktiskt vara den kaosartade sanningen. För det var längesen så många familjer, par och kompisgäng trängdes i kö, kring bord och kaffekannor samtidigt på NK. När jag började jobba för drygt tre år sedan såg varenda lördag likadan ut. Alltid var något slut - servetter, vatten, skedar, mjölk, koppar, bullar osv. och hur vi än slet låg alltid diskberget ett steg före med fulla brickställ.  Senaste tiden har varit mer kontrollbar, men idag upprepade historien sig. Man kan jämföra det med ett krig. Vi står bakom vår kyldisk, som får agera första frontlinje, och för ett krig mot "världen" utanför. Att vi i slutet av dagen känner oss så trötta och less beror nog på att vi inser det underläge vi ligger i. Med endast fyra tappra soldater mod flera hundratals hungriga fikagäster är det svårt att vinna..

Med det vill jag bara säga, välkommen in på NK, jag är dödligt sugen på att serva fika och dryck..!
ps. vi har visst stans godaste semlor?

Tjingeling