Nu kickar vi igång den här veckan med en massa samtal till olika ställen, bland annat universitetet, tandläkarhögskolan, facket osv. Tjejen på resia som lovade att kolla upp lite kring reserutter och priser har hört av sig så jag tänkte gräva lite mer i den planeringen också! Känns så roligt att ha lite bollar i luften, speciellt att börja jobba lite smått till veckan. För så hemsk ser jag inte ut längre, och prata kan jag alldeles för bra! Vad gäller tänder, käkar och vikt är det inte så mycket som händer för tillfället. Har fortfarande känselbortfall just under ögonen, på sian av näsan, i hamsterkinderna och längst ut på överläppen. Vågen har de två senaste dagarna stannat på 53.5 kg, idag stod vi på 53.7 kg och det tror jag är ett bevis på att mamma är hemma igen och ställer fram pipmuggar i rasande fart!

 

Lägger inte upp de här bilderna för att visa mig från min bästa sida utan för att:

 

1. Visa hr långt jag kan sträcka ut tungan, alltså inte tillräckligt långt för att kunna slicka mig om läpparna. Någon jag såhär i efterhand kommit på att man gör oftare än man tror! 

2. Min (på bilden) högra (stora) framtand har "åkt fram" lite längre än den vänstra. Kanske inte går att se så tydligt men jag ser hur den har skjutit fram bara under de här tre veckorna. De fyra små söta tänderna i underkäken har också fällt över lite åt vänster, som om de var på väg att rasa som dominobrickor. Alla sådana här små skavanker kommer min tandreglerare fixa till under våren så jag blir inte av med den här rälsen än på ett halvår eller så. 

3. Man kan se att stålbågen är avklippt mitt emellan framtänderna i överkäken. Om jag inte minns fel så gjordes det dagen innan operationen för att man skulle kunna bredda min överkäke under operationen. Det vill säga "kapa ett V" ovanför framtänderna och bredda ut alltihop. Om jag får chans att ta kort på hur mitt bett såg ut från första början och hur kirurgens modell av bettet efter operationen ska jag lägga upp det här, blir så mycket lättare att förstå vad de faktiskt har gjort!

 

Nu får det vara nog för idag, dags att röra på benen.

Tack och hej, leverpastej!