Ellen Bergström

Var i hela friden ska jag börja gnata? På cykelföret (igen), på min kalender som inte är funnen, på biologin som verkar gå lite åt pipsvängen? Den här dagen har varit lite svängig. Bra, dålig, bra, dålig, bra, dålig. Nu känner jag mig mer som en urvriden trasa utan någon ork kvar till något.


Efter skolan plockade jag upp min väska, som var mer eller mindre ekande tom, och slirade sedan vidrare i snålblåsten till NK. Där satte jag mig med sminket som runnit ner till knäna och håret hängandes i stripiga testar. Vilken läckerbit, inte sant? Men där satt jag bänkad från kvart över två till sju, med en alldeles för ospännande Biologibok framför mig. Tack och lov kom Max intrillandes efter fyra och spexade till pluggmiljön. Jag passade dessutom på att trycka i pojken lite fika som jag otroligt nog inte kände mig direkt sugen på. Inte blev jag mer sugen på fika när Max visade hur chokladbollar ser ut när man stoppat dom i munnen och tuggat två gånger. BAJSMAX! Vi är ena charmiga typer - jag vet, bättre kan det inte bli.

Nu känner jag bara att jag ska sörja min kalender lite och sedan somna in. MEN, jag ska också vakna kl 06.00 imorgon. TJINGELING!

Det är inte klokt så mycket sött jag har haft runt omkring mig i helgen. Nej, jag tänkter inte försöka ljuga ihop något om att jag varit ståndaktig och inte tuggat i mig både det ena och andra. Jag har glatt smakat på det mesta som moder och fader producerat under helgen. Dessutom jobbar jag där jag jobbar vilket gör det i princip omöjligt att inte trycka i sig något underbart smaskigt.


Jag höll på att bli komplett tokigt när jag cyklade hem från jobbet och hade slirat hela vägen från plaza med risk för mitt liv över e4an. NU får det vara nog med det här vinterslirandet - det går bara inte! Jag ska inte ens försöka cykla när det har snöat eller för den delen fortfarande snöar på det här. Pyttsan till den som sa att snö endast är mysigt, den är rätt mycket eländig med och därmed BASTA!

TJINGELING!

Stannade till på stan och köpte några plagg på Gina, bland annat basic linnen som jag ska märka med mitt namn så att ingen kan undgå att se vem det tillhör. När shoppingen var avklarad dök jag in till Max där han stod och gjorde middag - blodpudding! Är det något som Max Englund kan i matväg så är det att steka blodpudding, verkligen. Sedan tragglade vi spanska och jag måste säga att det ljusnar för min del i alla fall, kanske kan det gå vägen på torsdag då vi ska skriva prov. Kvar på Haga blev jag tills damerna i skidskyttestafetten hade kämpat sig i mål, bra kämpat Sverige!

Ah, ikväll har orden rätt mycket svårare att flyta på framåt och ut genom fingrarna. Egentligen är det inte brist på "material" utan snarare brist på formuleringar. Jag tror det är kylan som gör det, allt stannar av och den lilla energin som finns kvar går åt att värma upp kroppen så gott det går. Nu har jag avslutat kvällen med tärnad honungsmelon och ett avsnitt av underbara PLAYA DEL SOL. Dags att krypa till kojs och sova ett tag.
TJIGNELING!

Jag fick en smärre chock när jag klev in genom dörren in i hallen och Amos steg ut ur mitt rum, med den här nya frippan. Men himmel så fräsig allstå, min bror har fått frisörens tolkning av "stureplanfrisyr". Undrar hur det skulle se ut ifall jag kom in och bad om en sådan frisyr?

Nattis, TJINGELING!

För två minuter sen var jag fantastiskt nöjd med mig själv som faktiskt sitter i sängen och ska sova redan nu. Men så tvärvände det, på grund av vad?
- Att jag INTE FÅR HA MINA KLÄDER FÖR MIG SJÄLV.
Ska det vara så förbaskat svårt att förstå att: När ett klädesplagg (som allra helst är nytvättat) ligger i MIN garderob är tanken att jag har tänkt använda det och vill ha det nytt och FRÄSCHT fram tills dess. Kan det kanske bara få ligga där för sig själv kanske tills jag vill använda det, utan att någon annan knycker det och får nöjet att töja ut den där nytvättade känslan. Sjuttsingen också, rackarns dase vad less jag blir!

(Jag vill flytta hemifrån och ha min garderob placerad på kvadratmetrar som endast jag rör mig på. Första stoppet efter skolan imorgon blir låssmeden som får langa fram ett inbrottssäkert lås till min garderob för nu håller jag på att bli tokig. Varenda plagg skall låsas in, till och med de udda sockorna. Någonstans ska foten sättas ner och nu har det här gått för långt, en gång för alla!)

Hmmpsgsggdgffg, morr, TJING! (är alldeles för upprörd för att avsluta som vanligt - andaaaas ellen...)

Så, nu är jag hemma på säker mark igen. Tusiken var det är slirigt att cykla, dessutom har mina trampor fått fnatt och blivit otroligt hala så jag halkar av dem stup i kvarten. Imorgon kanske det är läge för en bussresa till skolan?

Jag har, som ni kunnat läsa, haft en trevlig helg. Den avslutades med en kväll hemma hos Max där vi både fick avnjuta härlig organisk kemi men även en läcker match mellan Real Madrid och Villareal. Ikväll var det mer jubel och glada miner och i halvlek bjöds det på suveränt rena toner från diverse blåsinstrument. Kanske något att bygga en karriär på i framtiden? Hur som havre, sov gott och vakna snyggt imorgon.

TJINGELING!

ps. tack för kakorna och druvorna!

Så avslutar jag detta blogg-maraton med att klottra ned några minnesanteckningar även om lördagen den tjugonde, denna kalla februarimånad med U2 dundrande i öronen. Dessvärre har jag dåligt med bilder tillhörande denna dagen så jag blir mer eller mindre tvungen att använda målande och väl beskrivande ord för att riktigt komma ihåg denna dagen då jag läser detta som senil, härlig 70-årig gumma.

Jag och Verran vaknade upp till en solig, förbaskat kall lördag och dukade upp en slående frukost. Hur kan en lördag någonsin sluta illa ifall man får börja dagen med färska frukter, färskt bröd och goda pålägg? Det har jag inget eget svar på och jag fick då rakt inte reda på det eftersom vi nämligen hade alla de tre ingredienserna denna morgon. Pappa dök upp och slängde in ännu en tvätt i maskinerna medan vi kvinnor käkade och bestämde oss för att ta en tur ner på stan för att undersöka hur de rökskadade plaggen på Stadium tedde sig. Vad vi inte riktigt räknat med var att i princip hela Umeå tänkte samma sak. Kön var mördande lång och kylan alldeles för påträngande. Till och med Telia hade bra med besökare idag. Dock kollade inte kunderna på telefoni utan använde endast lokalerna för att inte frysa fast medan de väntade på att Stadium skulle slå upp dörrarna. Så går det minsann om man lever här upp i norden, ibland måste man se till att överleva också.


Vi orkade rakt inte köa utan gick vidare genom centrum. Det tog sin lilla tid då både jag och Verran var totalt ofokuserade och inte alls inställda på att trängas med andra människor som rusade omkring i Umeås butiker. Det var som om båda hade tankarna på annat håll och lyfta tankspritt upp produkter för att snarast ställa ner dem igen utan att kunna säga vad man nyss plockat upp. Det slutade med att jag plockade på mig en del fina saker från Make Up Store och kände mig nöjd med det. (Min plånka var också nöjd med att jag endast brände iväg en halv 1000-lapp denna gång). Jag får för allt i världen inte glömma av att jag fick ett fint hudkrämsprov från The Body Shop helt gratis för att undersöka om det är mr. Right för mig. Så hoppade Verrs på en buss och jag cyklade hemåt för att fortsätta bossa över tvätten vilket jag gjorde med bravur fram till det var dags för en redig palt-middag hos pappa. Efterrätten fick jag dock i soffan hos mormor litet senare. Vi åt semlor, drack kaffe, kollade på melodifestivalen och myste gärnet. Ja, efter jag hade busat av tokspralliga hunden då. Som om det inte räckte med semlorna (som får årets högsta betyg, utan fjäsk) snörde stål-mormor ihop en härlig fruktsallad. När hunden börjar gny och förklara på sitt vis att det var dags för en "göra-sina-behov-promenad" kände jag och kusin Emelie att det var dags att röra på oss. Ut i kylan och hem kom vi utan att bli till vackra isskapelser på vägen.

Nu har jag kastat ur mig ord som gör att jag kanske kommer ihåg den här dagen lite tydligare än jag skulle gjort annars när jag läser detta i framtiden. Så duktigt av mig, ikväll flödade orden på som en vänlig tsunami från hjärnan ut i fingrarna. Sådana kvällar ska man se till att ta reda på. Tråkigt nog har inte superflytet velat komma när jag sätter mig ner framför skolblocken, hade varit skönt att få lite flyt även där. Kanske kan åtgärdas imorgon för nu tänkte jag göra en tidig kväll och säga adjöss.
TJINGELING!

Då ska vi se hur fredagskvällen utvecklade sig vecka sju år 2010. Jag måste börja med att berätta att det här är en tvättäkta helg. Skämt åsido - jag har blivit utsedd till främste tvagare och bossar över de två tvättmaskinerna i källaren. Både pappas och mammas tvättkorgar var fulla och all tvätt var tvunget tvagas på Tjärhovsgatan där jag är högste hönset i helgen därför tillbringar jag en del tid där nere. Men jag fick även besök lagom till nedsläppet i hockeymatchen mellan Sverige, Vitryssland.

Det här stora vita, tomma skrivfältet är allt som oftast stressande. Skrivarsjälen får inte ro innan det är fyllt av svarta krumelurer som bildar bokstäver, ord, en berättelse. Trots detta är det inte alla gånger lätt att hitta de rätta krumelurerna som ska fylla upp sidan. Igår till exempel hade jag inte de rätta bokstäverna på plats, därför blev det ingenting. Därför får jag fylla på dubbelt upp idag, det ser jag fram emot..