ANNA 19 ÅR.
Nu är jag återigen hemma, men jag har fortfarande inte koll på vilken dag det egentligen är - lördag, söndag? Om jag och Anna hade fått som vi velat skulle vi fortfarande vara på bergön och vänta på en till supervacker soluppgång. Fast man kan inte få allt och vi har faktiskt haft det übersnyggt de senaste dagarna! Bara legat vid havet på en filt med en bok, skön musik, fika, solen och på kvällarna har vi suttit på en hälla och speglats av kvällssolen i det lugna vattnet. Vad mer kan man önska sig liksom?
Nåväl, ett litet missöde fick vi vara med om.. Annas telefon är numera ur bruk, trots att jag offrade mig så fint.
(HÄR KOMMER HISTORIEN!)
Grejen var den att vi hade sett på en fantastisk solnedgång och var på väg upp till stugan. Jag gick några steg före min kära vän Anna när jag hörde ett missnöjt vrål och strax därefter något som gled på en klippa. Min första tanke var: "Kryckan åker i havet!" När jag vände mig om var det inte en krycka jag såg utan en vit/röd en telefon glida snabbare och snabbare mot vattnet. I flera onödiga sekunder stod vi som förlamade innan jag släppte det jag höll i och rusade nerför den sluttande klippan. Jag var inte ens nära att få tag i den. Anna halade upp sig och ropade "DASE" om och om igen. Jag löpte och hämtade en båthake som en förlängd arm, i hopp om att vi skulle slippa kliva ner i det kyliga havet. Med Anna som hängde fast vid min ena fot för att se till att jag inte åkte ner i havet sträckte jag ut det andra benet så lång jag bara kunde och lyckades ändå bara peta på telefonen med båthaken utan att få tag om den. Efter någon minuts hopplöst försökande insåg jag att det bara fanns en sak kvar att göra - kasta kläderna och hoppa i vattnet... Sagt och gjort drog jag av mig kjolen och satte mig tveksamt på huk där vattnet tog vid på klippan. "Ett, tu, tree - Let's go!" Det var ISKALLT. Hjärnan slutade i princip fungera (ingen större skillnad från mitt vanliga tillstånd i alla fall) och stenarna på bottnen var hala som ålar. "Rädda telefonen" snurrade om och om igen i min annars tomma hjärna. Några olycksamma försök kostade jag på mig innan jag fick tag i den lilla jäkeln och började uppdraget "Ta mig upp från vattnet". Det var lättare sagt än gjort. Klippan var otroligt hal och ur jag än försökte hitta någon skarv att ta fäste vid verkade det som om jag skulle bli kvar där i det iskalla havsvattnet. Tur att jag har en intelligent vän som drog fram den odugliga båthaken och faktiskt hakade upp mig så att jag kunde hitta fäste på klippan och kravla mig upp som ett annat blötdjur.
Snipp snapp snut, så var sagan slut - Grattis Anna på födelsedagen!
Linje 100
Huvudet mitt dunkar lite oroväckande och jag borde egentligen sova för längesen om jag på något vis ska ha en chans att bli av med det onda. Anna sitter i sin säng och jag tror nog hon är lite sugen på att checka in på Facebook för den traditionella kvälls-checkningen. Idag satte vi oss på bussen mot Happaranda, det var alldeles för länge sen jag och Anna åkte buss tillsammans. Hon är den perfekta bussbuddyn, gör en lång resa kort och hade med sig cupcakes och kladdkaka idag! Vi landade till slut i Jävre, en by söder om Piteå längs med e4an. Här bor Annas mormor och morfar och vi kommer stanna ända tills på lördagkväll. Planen är att vi åker ut till Bergön imorgon, det är som namnet avslöjar, en ö ute i havet där den härligaste stugan i Norrland finns. När man väl kommer dit ut är det som om omvärlden försvinner och man slappnar av, glömmer bort det man vill glömma. Man tar hand om sig själv, utan att behöva tänka på det!
Jag kollar på sängen jag ska sova i och inser att det kommer bli tomt i natt. Jag är alldeles för liten för att fylla upp den där breda, gosiga sängen! Guess I'll give it a try... Ha det bra, nu tar jag avstånd från internet tills jag kommer hem på lördagnatt med internet-abstinens.
Tjingeling!
(VERRAN - Jag saknar dig!)
Bara för att..
Nämnde jag att jag kom hem vid 23:00 och inte förens nu ska jag ta tag i packningen?
Oh yes, I do love to packa - yyeah..!
22 juni 2009 - Inget annat duger.
Jag vet inte vad jag har gjort idag som ställde till, egentligen allt! Vart ska jag börja, allt gick som mer eller mindre fel.
Planen var enkel; Vakna vid 9, äta frukost, hämta moppenycklarna och en rabattkupong, åka till MAXI och köpa USB-minne + feta ost, sammanstråla med pappa och få linserna, köra till helena, få spanienbilderna en smaskig middag och vara hemma igen vid 8 för att packa. Klockren och enkel plan!
Verkligheten blev en annan.. Väckarklockan ringde som planerat vid 9 men jag vaknade inte då utan snarare vid halv 11. Redan då insåg jag att tidsplaneringen skulle bli förskjuten, rätt rejält. Så jag åkte hem till mamma, utan att ha käkat något alls, för att lämna räkningar och plocka lite. Det viktigaste med trippen till mamma var att ta med USB-rabattkupongen och mopednycklarna tillbaka till pappa. Så här långt lyckades jag rätt bra (förutom att jag någon gång under de senaste dagarna har lyckats lämnat frysen öppen och nu hade det växt fram ett mindre isberg i köket), fick även ihop en väska med lite varma kläder som jag definitivt behövde när jag körde hem från Helena i kväll.
Så, jag lämnade min packade trunk hos pappa för att göra mina ärenden på MAXI. Kom överens med pappa att slå en pling till honom när jag var klar och möta upp med dem så att de kunde åka vidare till Umeå Lagun och premiärbada. So far, so good.. Jag löpte in på MAXI och hittade mirakulöst snabbt vad jag skulle ha - vidare till kassan. Slängde upp varorna på bandet och gjorde ICA-kortet redo. Utan att tänka på vad jag gjorde drog jag kortet och knappade in koden, fick kvittot. På vägen ut kollade jag en gång extra på den lilla papperslappen och ser att jag inte alls har betalat 199 kr som erbjudandet sa utan 229 kr. (Wooah, 30 kr hit eller dit? Men ja - faktiskt spelade det roll!). För att ordna till det lilla missförståndet snackade jag med en anställd som påpekade att erbjudandet bara gällde om man fått hem en kupong. "Just det, kupongen - självklart, hur kunde jag glömma det?" Jag cyklade ju till mamma enkomt för att hämta just den. Tjejen i kassan lovade att hon kunde fixa till felet om hon bara fick kupongen och kvittot. Visst kvittot var inget problem, det fanns nära till hands, men vart hade kupongen krupit iväg? Jag kunde svära på att jag la den i börsen innan jag åkte. En liten awkward moment uppstod medan jag grävde 15 varv genom både börs och väska inna jag fick ge upp och inse att kupongen inte längre var med mig. Med en försäkring om att jag skulle komma tillbaka plockade jag tillbaka mina saker och gick mot utgången, det visade sig vara ingången och dörrarna öppnade sig inte. Dum som jag var stod jag och stirrade ett bra tag på dörrarna innan jag vaknade upp och tog rätt dörr ut. (jag kom aldrig tillbaka och jag hittade aldrig kupongen..)
När jag plockade upp mopednycklarna ur väskan insåg jag att väskan var onormalt tom. Vart var hemnyckarna och.. mobilen!? Jag som skulle ringa pappa nu när jag var klar? Den var uppenbarligen inte i väskan och inte heller i någon av mina två gapande tomma byxfickor. Med en suck satte jag mig på moppen och började - jakten på pappan. Första möjliga ställe var för mig Specsavers där han skulle hämta linserna. Efter en omständig tur längs med älven och snirklande i stan parkerade jag utanför optikern, krånglade av mig glasögonen, moppehjälmen och insåg att butiken var full med människor. Fast ingen av dem var pappa eller Signe. Nästa anhalt blev då lägenheten, de kanske hade åkt tillbaka? Innan jag ens tog mig fram till vårt hus var jag tvungen att tränga mig förbi en vägunderhållningsbil som blockerade trafiken i rondellen vid EXPO på Teg. Tacka vet jag moppen sådana gånger.
Självklart var ingen hemma på N. Obbolavägen, inte ens hyresvärdarna som sitter inne med en extranyckel till hemmet. Vid det här laget hade jag bittert insett att de enda prylarna jag behövde låg i trunken som i sin tur låg på hallgolvet i lägenheten. Utan bättre planer satte jag mig utanför huset och hoppades att någon skulle dyka upp. Så klart kom inte en endaste själ till min undsättning. Snilleblixten - MORMOR, hennes telefon kan jag låna och hon bor inte långt bort. Men även det visade sig vara en nitlott. När jag kom fram och började tänka efter mindes jag att hon faktiskt skulle till sin mysiga kolonilott just idag. Efter en snabb diskussion med mig själv kom jag fram till att mina bästa chanser var att köra snabbt, snabbt, snabbt till mormors stuga och hoppas på att både hon och hennes mobil var där. Sagt och gjort, jag satte mig på moppen och körde huttrande i snålblåsten till tomtebo. Där möttes jag av mitt första genombrott denna dag - en glad Ville som kom emot mig med svansen vevande fram och tillbaka. Mormor såg förvånad med glad ut. Jag förklarade min situation och mormor, snäll som en ängel bjöd mig på saft och sockerkaka och lånade glatt ut sin telefon. Äntligen kunde jag ringa pappa - UPPTAGET! Istället ringde jag Helena och förklarade varför jag inte hade ring eller dykt upp i Hössjö, hon var nog mest glad eftersom hon också hade kommit upp senare än planerat.
Pappa svarade och fick en rapplande förklaring till varför jag inte hade ringt. Med en lite road ton upplyste han mig om att de var ca 5 minuter från Umeå Lagun och att vi kunde träffas där utanför. Jag valde att ta vägen som går längs med sjön mot vattenlandet. Visst, det gick sakta eftersom det är grusväg men jag tog mig framåt. helt plötsligt står det en grävmaskin på vägen och verkar inte ha några som helst planer på att flytta på sig. Jag kan omöjligt komma förbi på någon sida. "Great. Bra att du har ett jobb mr. grävare... JAG HATAR DITT JOBB, DRA OCH GRÄV NÅGON ANNANSTANS!!"
Tillslut fick jag kontakt med killen i grävaren och han vinkar tillbaka, fortsätter gräva och gör sedan en ansats att flytta sig lite från vägen. Jag chansade och tog mig precis förbi, lagom munter gasar jag på för att inte mer än 200-300 meter senare mötas av en blockerande bil mitt på vägen. Denna gång brydde jag mig inte om att stanna utan tog en tur ut i diket för att komma förbi. Åh, jag ville bara grina vid det här laget!
Tillslut, tillslut kom jag fram till Umeå Lagun och höll nästan på att parkera mitt under en "Cykelparkering förbjuden"-skylt. Medan jag vandrar mot entrén spanar jag efter pappa men ser honom ingenstans. "Toppen, ska jag få lov att trassla mig in på området nu? Typ;
Kassapersonal - Åhnej, du kommer nog allt att bada!
Jag [flänger ut armarna och frustar] - Kolla på mig, SER DET UT SOM OM JAG SKA BADA?"
Som tur är hann jag aldrig så långt innan pappa ropar på mig från omklädningsrummet. Så tillslut fick jag mina efterlängtade linser och en nyckel till lägenheten. Tack, tack, tack - det finns nog en Gud trots allt.
Kvällen blev härlig med supergod mat hos Helena och trevligt ett återseende av Evelina. Glassen som vi smaskade på till efterrätt var i toppklass. Nu är jag återigen hemma i mammas lägenhet och ska påbörja min packning inför ett par härliga dagar med Anna i Jävre, söder om Piteå. Det vankas sol och härligt boende vid havet, måste säga att det kan vara precis vad jag behöver efter en sån här dag.
SOV GOTT.
Homelife.
Idag hände det efterlängtade. Solen.. Solen lyste rätt så varmt under dagen - då jag jobbade, inomhus! Den här sommaren har inte varit mycket till sommar överhuvudtaget. Jag är besviken, "tiden tillbaka, tack!?"
När inte den riktiga solen värmer och färgar blir jag så illa tvungen att fixa värme och bränna på egen hand. Fejksol!
Emil undrade just om jag ska med på en promenad. Låter trevligt, jag tror att jag ska hänga med. Sen ska jag sola för hela slanten! Jag måste säga att inlandet ligger alldeles för långt bort för att jag ens ska kunna gilla det lite, ta och flytta alla kalhyggen och skithålor lite närmare Umeå så skulle jag lätt vara 17 gånger nöjdare. Dessutom är helgerna 5 dagar för korta. Sluta jobba någon gång Oscar, och AnnaSara - se till att komma hem från Israel sen!
Tjingeling!
suit up.
Morsning.
Jag borde känna mig som om jag vore överkörd av ett tåg med tanke på att jag bara har 4 timmars sömn i bagaget. Sanningen är att jag är, klarvaken! Fast jag borde sova någon fler timme. Anna borde verkligen sova mer (vilket hon faktiskt gör) om hon ska kunna färga mitt hår ordentligt i eftermiddag. Kanske Oscar kommer hem idag - vi får se.. suprise, suprise! Nu tar jag en slumer till.
God morgon, God middag, God kväll!
- Det är bara att välja lämpligaste hälsningsfras för tillfället!
Wooah - we're back on track! Anna och Ellen, i vildaste fjällen.. När solen går upp, kryper Anna och Ellen ner under täckena. Det är såhär man spenderar sommalovsdygnen på rätt sätt. Inte en minut i sovande tillstånd. Man måste ta vara på varje ledig minut av de 10 lediga veckorna. I alla fall jag som måste gå tillbaka till skolbänken. Anna kan gotta sig i ARBETSLÖSHETEN.. he he he!
Nu ska vi byta dator - have fun, "Sleep tight"...
You don't have to be part of the problem.
Ibland är musik inspirerade och rogivande. Just nu smällde jag igång en Gavin Degraw-låt och hoppades på att komma i någon slags soft sinnesstämning, men icke. Det enda jag kom mig för att skriva var var just detta. Nice, visst? Det är en början i alla fall.
De senaste dagarna har varit fyllda av härligt umgänge. Idag vaknade Anna hos mig med en krasslig hals som inte verkar vidare munter alls. Jag har saknat min bästaste Anna när jag var borta, vi ses alldeles för sällan - siktar på roadtrippen senare i sommar! När Anna hade åkt hem för att koka en liter te och leta fram ett kilo honung till sin onda hals tog jag den överblivna kladdkadebiten (som jag och Anna bakade igår), placerade den på moppen. Jag hade in i det sista hoppats på att jag skulle klara mig till Ersmark utan att tanka men tank-lampan blinkade utan avbrott. Det är vidrigt hur mycket en tank kostar nu för tiden, inte fulla 5 liter kostade mig 60 kr. Det är inte klokt, eller ja - det beror på hur man ser på det. Kanske är bra om bränslet är dyrt, så att vi begränsar vår bilkörning lite?
Jag tankade i alla fall tills pengarna på kortet tog slut, sen gasade jag till Lisa där hon och AnnaSara satt i köket och väntade fint på mig och björnbärs/jordgubbs pajen som var i ugnen. Personligen tycker jag det är snudd på tabu att käka bärpaj med grädde som tillbehör, eller kladdkaka med marsansås. Rätt ska vara rätt liksom... Till en början verkade Lisa vara inne på att snåla och bara ta ena tillbehöret - kom inte på fråga, ska man fika så ska man göra det på rätt sätt. Det blev toppengott och vi fick till och med SodaStream-vatten med limesmak. Lisa har hyrt (eller lånat?) 4 filmer från "lovefilm". Idag hade hon fått hem "Step up" och "Benjamin Buttons..", vi bestämde oss för dansfilmen och dissade Brad Pitt för denna gång. Som alltid var det dunderhärligt att träffa tjejorna.
(PS. Glömde hälsa så mycket från Anna till er! )
Tittade lite frånvarande på en fotbollsmatch på hög Korpen-nivå medan jag snackade med Oscar - länge! Stackaren fick inte somna förens jag hade kommit hem ordentligt. Det blir awesome att träffa arbetaren från inlandet i helgen. Han har börjat snacka som de gör där långt inne i skogarna.. "Jag sov hos du på lörda´.. rooterr, äälva..." Det är inte ok, inte läckert! Fast om man vill kan man skratta lite åt hur knepigt det låter med dialekter.
Tjarrå!
De senaste dagarna har varit fyllda av härligt umgänge. Idag vaknade Anna hos mig med en krasslig hals som inte verkar vidare munter alls. Jag har saknat min bästaste Anna när jag var borta, vi ses alldeles för sällan - siktar på roadtrippen senare i sommar! När Anna hade åkt hem för att koka en liter te och leta fram ett kilo honung till sin onda hals tog jag den överblivna kladdkadebiten (som jag och Anna bakade igår), placerade den på moppen. Jag hade in i det sista hoppats på att jag skulle klara mig till Ersmark utan att tanka men tank-lampan blinkade utan avbrott. Det är vidrigt hur mycket en tank kostar nu för tiden, inte fulla 5 liter kostade mig 60 kr. Det är inte klokt, eller ja - det beror på hur man ser på det. Kanske är bra om bränslet är dyrt, så att vi begränsar vår bilkörning lite?
Jag tankade i alla fall tills pengarna på kortet tog slut, sen gasade jag till Lisa där hon och AnnaSara satt i köket och väntade fint på mig och björnbärs/jordgubbs pajen som var i ugnen. Personligen tycker jag det är snudd på tabu att käka bärpaj med grädde som tillbehör, eller kladdkaka med marsansås. Rätt ska vara rätt liksom... Till en början verkade Lisa vara inne på att snåla och bara ta ena tillbehöret - kom inte på fråga, ska man fika så ska man göra det på rätt sätt. Det blev toppengott och vi fick till och med SodaStream-vatten med limesmak. Lisa har hyrt (eller lånat?) 4 filmer från "lovefilm". Idag hade hon fått hem "Step up" och "Benjamin Buttons..", vi bestämde oss för dansfilmen och dissade Brad Pitt för denna gång. Som alltid var det dunderhärligt att träffa tjejorna.
(PS. Glömde hälsa så mycket från Anna till er! )
Tittade lite frånvarande på en fotbollsmatch på hög Korpen-nivå medan jag snackade med Oscar - länge! Stackaren fick inte somna förens jag hade kommit hem ordentligt. Det blir awesome att träffa arbetaren från inlandet i helgen. Han har börjat snacka som de gör där långt inne i skogarna.. "Jag sov hos du på lörda´.. rooterr, äälva..." Det är inte ok, inte läckert! Fast om man vill kan man skratta lite åt hur knepigt det låter med dialekter.
Tjarrå!
Gränslös update
Hipp som happ så har det gått nästan två veckor sen sist jag skrev något och då var det inte mer än en mening, så kan det bli ibland när man har annat för sig. Nu hade jag tänkt dra en uppdatering och hjälpa er hänga med i svängarna!
Numera är det sommarlov, vilket inte märks på vädret. Det skulle lika gärna kunna vara en måndagsmorgon i april om man bara sticker näsan utanför dörren och inte kollar på någon almanacka. VIDRIGT. När resten av klassen slutade skolan i tisdags låg jag och Helena på en vit sandstrand på Mallorca. Emellanåt tog vi oss ett dopp i det turkosblåa, klara, varma havet för att svalka oss. Den skolavslutningen var helt klart godkänd, minst!
Vi kom hem i fredags och mormor hämtade mig på flygplatsen och skjutsade hem mig till Tjärhovs. Packa upp är om möjligt ännu drygare än att packa så jag skyfflade undan den uppgiften till senare, speciellt med tanke på att jag direkt skulle behöva packa om till en miniweekend i Piteå. Så jag surfade runt på fejan och kollade vad jag har missat den senaste veckan - i princip inget! Slängde mig i duschen efter en timme eller så, skönt att duscha bort lite flygplansdoft och känna sig ren och fräsch. Oscar bankade på porten precis när jag steg ut från badrummet så jag skickade mamma att släppa in honom. Jag fick en rapport om hur veckan i Umeå, eller egentligen Sorsele, hade varit medan jag tog upp och lade ner saker utan att få något gjort. Det slutade med att jag gav upp plockandet och bara umgicks - mycket trevligare. Vi slängde igång en film där vid 12 ("Click"). Kanske inte så smart med tanke på att vi båda skulle åka med bussar som gick redan 08:00 morgonen därpå. Filmen var bra, och ja.. Vi var dötrötta när vi skulle upp på morgonen - är man nattuggla så är man också morgontrött!
I Piteå var det släktträff i samband med att Farfar fyllde 75 år. WIEE! Jag var trött hela dagen och verkligen på vippen att somna i pastatallriken. Tillslut hamnande jag rak som en fura på kyrkbänken längst bak i kyrksalen, inte illa alls... Festen var riktigt lyckad, (för de som var i vaket tillstånd) inte ett enda snett leende, alla mungipor pekade rakt upp mot allas vår fader som ändå lät änglarna gråta över oss. Jag fick köra hem från Piteå och fixade det helt ok fram till Skellefteå där änglarna bölade som aldrig förr. Jag såg ingenting av vägen och svängde tillslut in på OK och pappa tog över ett tag.
Lisa kom hem till mig och skvallrade lite medan vi åt kex med mjukost, tacochips, drack cider och tittade på Lisas favoritfilm - Twilight... Jag vet inte, jag är inte riktigt övertygad om att den är suverän. Vampyrer är mest sneaky och inte vidare mysiga alls.
Tanken idag var en tripp till stan för att kolla mitt schema för i sommar och växla tillbaka de överblivna Eurosarna till kronor men vädret (som för övrigt kan ta sig där bak) bromsade mina planer lite och jag stannade hemma och städade lite. Anna är på ingång och senare ikväll kommer den förlorade kusinen Emelie och fikar lite. Det blir roligt att ta igen det vi missat under de månaderna hon har varit i London.
Take care! Tjingeling!
btw... 3 juni 2009
3 juni 2009
Det öste ner regn under hela sista lektionen och jag smsade med en lite missnöjd Anna som sprang omkring på stan utan kappa. Jag hade i alla fall tur med vädret.. och fick uppehåll när jag körde till stan för att träffa min Anna som hängde på nya butiken ONLY. Jag hittade ett par härliga shorts och spontanköpte dem utan vidare innan Anna skulle bjuda mig på födelsedagsfika! Jag fick till och med välja café - vi bestämde (jag bestämde) att vi skulle testa det lilla cafét "BROBERGS" som ligger mitt emot Stadium. En smaskig latte med grädde, chokladsås och aftereight kombinerat med en kanelbulle satt precis som den skulle i lilla magen. (TACK ANNA!)
Helena slutade skolan och gjorde oss sällskap där vi satt. Mitt i allt drog hon fram en mörk, mystisk kasse med ett silvrigt rim på. Om jag hade tänkt till lite skulle jag nog kunnat lista ut att i kassen låg det två fina pocketböcker som jag absolut ska ha med till Mallis. (TACK HELENA!) Utan vidare var klockan 17:00 och jag insåg att vi borde ätit middag för längesen så det blev en löpning till moppen och snabbkörning hem till tjärhovsgatan för att stoppa i sig lite pizza som mamma hade snört ihop. Ena var en helt vanlig, mumsig Vesuvio medan den andra var en specialare med Salami, vitlök, gröna oliver och soltorkade tomater.
Frida kom förbi innan vi gasade upp till IKSU för att vandra runt Vårruset. Passade på att ringa Oscar medan de andra värme upp lite halvhjärtat. Han verkar överleva i Sorsele fast det haglar och snöar emellanåt. Födelsedagsbarn som jag var idag blev jag buren i kungastol över mållinjen medan Helena sjöng för kung och fosterland (ehe... fyndigt!). Flickorna hade också slagit på stort och tagit med sig två prinsesstårtor för att fira mig där vi hade våran lilla picknick. (TACK FLICKOR!)
Sista firandet var hemma på N Obbolavägen där de hade ordnat med marängswisch och paket - hela faderullan! Helena stannade och fikade med oss medan jag öppnade paket och hade det trevligt. (TACK FAMILJEN!) Jag kan inte annat än vara nöjd med den här födelsedagen också, händelserik till tusen!
Snart, snart, snart slocknar min hjärna och förhoppningsvis också sänglampan så.. Släng er i väggen och tack för alla gratulationer.
Tjingeling!!
SOMMAR
Ha det bra, på fredag drar jag och Helena till Mallis. Jag vet att ni är avundsjuka!
