Ellen Bergström

Nu räknas timmarna till lovet! Sören svamlar omkring som vanligt, man gör det bra om man hänger med! 

Tisdagar är alltid lite skruvade. Man vaknar tidigt, åker hemifrån och är hemma lika snabbt utan att man fattar vad som hänt. Vad ska jag hitta på nu då? Flera timmar fria som jag kan fylla med nyttiga, eller roliga saker. Men vad gör jag - sitter på en stol, rakt upp och ner utan att ta mig för någonting. Jag kanske tar mig en cykelrunda, vart ska jag cykla då? Ingen aning! Tid är mest jobbigt. Man är aldrig nöjd - antingen finns det för mycket, eller så räcker den inte till. För att återgå till tisdagar, när jag blir ledig så här tidigt vill jag inte sitta/cykla/vara själv. Jag vill ha sällskap på något vis, men allt sällskap är i skolan eller på andra ställen. Måste jag kanske ta mig till dem? Det kanske är dit jag ska cykla? Frågan är då också vilken skola jag ska söka mig till, det finns trevligt folk på de flesta skolorna!

I alla fall - ryck upp mig och gör något. jag ska inte sitta här som en sävk potatis flera timmar i sträck nu. Nej, nu ska det hända grejer där Ellen befinner sig. Var beredda, typ!

Jag har lärt mig ett nytt ord: Flow...

I kväll känner jag mig seg som kola, i kroppen och i hjärnan. Det suger som fast varenda gång jag försöker aktivera någon kroppsdel eller tänka ordentligt. Snacka om att man kan göra en hel-omvändning! I morse var jag utvilad och nästan sprallig när jag tillslut gav mig iväg till skolan. Bra, hög musik i öronen och det kändes som om jag kunde flyga. Musiken rörde varje liten bit av mig. Det är precis det jag älskar med musik, den kan liksom, nu och då, fylla hela mig och bära iväg mig med en otroligt lycklig känsla. Jag beundrar varenda människa som är berikade med förmågan att skapa musik som når in i själen, som kan ändra sättet att se på olika situationer, musik som talar till människor på olika vis helt enkelt. Det är en gåva som ska vårdas. 

Då var det återigen dags för lite fart i lådan (lägenheten) på Tjärhovsgatan. Anna är här och hjälper till med stämning och höga skratt. Idag har jag, Anna och Frida vandrat omkring och letat klänningar till Annas studentbal/student. Så klart fanns den snyggaste och första klänningen inte rätt storlek på MQ så vi letade vidare. Tillslut hamnade vi på Kii och hittade en klänning som var värd sitt pris. Det blev ett hemköp på den för att känna efter lite mer. Skor var också nödvändigt och Frida hade verkligen ögonen med sig. De landade på ett par svarta pumps! Shoppingdagen compleated! 

Helgen i all ära, men visst går den väldigt snabbt? Innan man ens hunnit börja njuta så är den förbi. Varför är det så? - tiden går snabbt när man har roligt, brukar man säga...
JAG HAR GLÖMT VAD JAG HAR GJORT IDAG! (Hjälp, var är jag påväg? Det känns inte stabilt att bli senil redan nu!)

Okej nu, med lite hjälp från mamma vet jag att jag hade en lagom sovmorgon och sen cyklade iväg i snöovädret till jobbet. 4 lugna timmar senare cyklade jag hem till Tjärhovsgatan, gjorde pyttelite skolarbete (inte alls så mycket som skulle behövas) och tog emot Anna när hon dök upp efter 17:00, någon gång. När mamma kom hem och pappa hade anlänt satte vi oss ner med lite fika och spånade på musik till Carina och Gunnars 50års fest. Vi kom på en del roliga avsnitt till en musiklek som har potential att bli rätt bra!


I'm off to bed, och ska drömma lite om Svenska skolor i utlandet.
Tack care!

Jag vet att jag skrev om vårkänsor igår. Glöm det, jag tar tillbaka vad jag skrev - det är värsta vintern ute nu! I morse såg det ut att bli en kanonfin dag, strålande sol och inte så farligt kallt. Visst, det är fortfarande bara -2 grader... men det är SNÖOVÄDER. Verkligen, det yrar omkring stora snöflingor och allt blir alldeles vitt igen precis då man börjat tro att våren verkligen var på väg. Jag cyklade ner på stan medan det fortfarande var härligt väder, hälsade på Helena som var "bloddroppe" på stan (jättesöt, verkligen) och jag tittade in på Bibliotekscafét där Lisa jobbar idag. Passade också på att lämna igen ett par cd-skivor på bibblan (naturligtvis ett par dagar för sent) innan jag cyklade iväg till Nolia. 

Var jag än vänder mig strålar vårkänslor mot mig. Alla verkar ha någon att slänga en lycklig blick på. Gamla som unga, oväntade som väntade. Till och med naturen verkar le mot allt i sin omgivning. Vissa dagar är jag inget undantag, och andra dagar är jag absolut ett undantag. Då är jag inte på något håll fylld med vårkänslor upp till öronen. De dagarna då jag är precis som resten av omgivningen, lycklig och sprallig, känns allt lätt och väldigt överkomligt. Ett gott skratt förlänger livet, right? 

Eukaryoter, Algblomning, Prokaryoter, Cellkärna, 3 domäner, 5 riken, Cellmembran, Celldelning... o.s.v - JAG VILL INTE HÖRAA MER!

Jag funderar över morgondagen, som råkar vara en måndag. Starten på en ny vecka, vecka 13 mer bestämt. Idag är det en söndag och jag gillar inte söndagar fast man är ledig. Den är fylld med en ångestkänsla som genomsyrar den sköna känsligan av att vara ledig. Söndagen är bara en dag där man känner att man borde göra så mycket mer än vad man faktiskt gör. Det är sista dagen i frihet.. Eller så farligt är det inte, men det är en jobbig känsla att känna hur helgen bara flyger förbi och vips så är det dags för en ny vecka med stress, krav och måsten. Det finns inget man kan göra för att bromsa, liksom.


Igår var det girlnight hos pappa på N. Obbolav. Lina dök upp först, tätt följd utav Anna. Tydligen hade jag och Lina hörts hela vägen ut i trapphuset, väggarna är lyhörda - inget annat. Vi lagade mat och kollade på bilder från Indien där Lina nyss har varit. Det blev ingen indisk mat tyvärr utan smarrig lax och klyftpotatis, en grön sallad och dillsås. Frida lyckades lista ut vilken dörr hon skulle knacka på - det hördes tydligen...! Det blev också en kladdig och chokladig variant med grädde till efterrätt, väldigt underskattat. Samtidigt såg vi på Robinson som var lite utav en besvikelse - "var är stranden?", liksom. Men det kan säkert bli bättre så småningom, eventuellt. Eller så är äventyrs/såpa-programmens tid ute, we'll see!
Vi spelade lite spel innan både Lina och Frida pyste hemåt och jag och Anna kollade på "en ängels tålamod". Peter Settman är en rolig prick, och tv-serier var bättre förr. Kolla bara på ex. SvenssonSvensson!

Nu ska jag packa ihop mig och cykla iväg till mamma. Tur att det är nära!
Tjingeling!

Ps. Har jag skrivit om skorna jag köpte i veckan? De är i alla fall snygga och sköna - typ! Mer beskrivning än så vore överflödigt.

Nu blev jag överambitiös igen och fick för mig att skriva ett inlägg fastän klockan nu är prick 00:01. Jag vet att jag är trött, men jag lurar mig själv et tag till och skriver för hjärtats lust. (Kind of..)

Idag hade jag, tillsammans med min egna och två till klasser prov i Samhällsekonomi. Ett område som kan göras enormt stort och invecklat. Som tur var lyckades jag ordbajsa som aldrig förr, övertygade mig själv om att jag skrev genomtänkt och med god kvalité. Hoppas bara att jag lyckades lura facit med. Det är bara ett prov, av alldeles för många. 

Imorgon ska jag gå en sista dag i skolan innan det blir helg på riktigt,  såklart slutar inte den skoladagen före 16:00 men det hade alltid kunnat varit värre. Tror jag! På kvällen är det LUFF, jag ska dit en snabbis - viska med Annsi i bänkarna och sakna Lisen som är i Eskilstuna. (Om jag minns rätt, mitt minne är som en guppies.) Självklart ska ja passa på att säga hej till folk och fä som hänger runt knutarna. På lördag ska Frida, Anna, Lina och eventuellt Hellan komma till min faders lägenhet. vi planerar en trerätters middag... eller inte. Men middag blir det och sedan säsongstart av Robinson på tv4, kanske lite Singstar till och med ifall vi är på humör. Funderar på om man skulle ha bakat något?

Pappa och Amos är i fjällen i helgen, de åkte idag. Tänk så skönt att åka omkring i Hemavan några dagar. Jag hoppas de får det ordentligt soligt och kommer hem brunBRÄNDA. (Jag är nog egentligen bara avundsjuk.) Det vore rolitg att hänga med som en blodigel på någon under påsklovet till de svenska alperna och jag ska verkligen undersöka möjligheterna. Så länge jag är hemma igen till den 18 april. Då är det nämligen Ole Borud i Piteå och jag ska verkligen vara där, annars är jag bara en idiot.

Nu är det dags för kojsning. Hare fint!

Svenska på schemat, om ganska exakt 3 minuter!

                

Jag kraschade min "sideboard-lampa". Jag är förkrossad, den var så snygg. Den är typ snygg fast den ligger i flera hundra tusen bitar på golvet i rummet. Åh, så typiskt. Jag har redan kraschat en likadan när vi bodde i Kasamark. Too bad, faktiskt. 

Hemmabakade havrekex, (thanx gandma') lagom belysning och en snygg dator framför sig. Nu är det myskväll på Tjärhovsgatan. 18.