Go Espana!
Woooa woooa woooa! Haha, det var fet stämning i soffan hos Bergströms i Kasamark ikväll. Kanske inte alltid så koncentrerade på den pågående matchen, men desto med roade av varandras amatör-kommentarer och påpekanden. La till exempel någon fler än vi märke till den spanska djungel-George på plan? Eller hade fler än vi något som liknade seriösa brottningsmatcher i soffan? Jag har ingen aning om vad alla gjorde, men jag kan garantera att inga, och då menar jag inga (typ), är som klanen Bergström.. Med allt vad det innebär!
Min åsikt om matchen är att den var rolig, det var jämnt och dom lirade på bra. Men sen tycker jag inte det är riktigt rätt att avgöra med straffar. Det kan lätt bli orättvist.
Nu ska jag göra mig redo för John Blund och läsa lite ur min nya bok, Sjöjungfrun som jag fick av AnnaSara, Lisa och Helena - tack tjejer!
Tack och hej,
leverpastej!
Min åsikt om matchen är att den var rolig, det var jämnt och dom lirade på bra. Men sen tycker jag inte det är riktigt rätt att avgöra med straffar. Det kan lätt bli orättvist.
Nu ska jag göra mig redo för John Blund och läsa lite ur min nya bok, Sjöjungfrun som jag fick av AnnaSara, Lisa och Helena - tack tjejer!
Tack och hej,
leverpastej!
Sätter snurr.
Jag tror jag har världens sötaste (och uppmärksams-sjuke) kusin. Han vet verkligen hur man charmar.
- Voff! -Wonderful world!
Tack och hej,
leverpastej!
Welcome to the good life, pippi-fågel.
Det är så typsikt Ellen! Det är ju röd dag idag, och det missade jag imorse. Jag kan bara berätta det att jag sitter framför datorn hemma och tjänar pengar.. Det är det inte alla som gör. Men så åkte jag ju också in till stan i onödan och fick vända hem sen igen.
Igår blev det en fin midsommarkväll trots regnet tidigare på dagen, speciellt när man fick fira med storja tjocka släkten utökat med Helena och Lisa - toppenpopulärt bland de yngre kusinerna! Nu är släkten tillbaka och vi ska fika hemma hos oss. Det betyder att det blir fullt hus. När jag ändå har dragit igång snacket om ätbara grejer så kan jag fortsätta med att berätta att jag återigen blivit bjuden på middag i hössjö, och ännu en gång är det grillat på menyn. Alltid grillat hos Sunesson i Hössjö - mumsfillibabba!
Vi (eller pappa och Signe) hittade två små fågelungar som hade trillat ur sitt bo idag. Dom låg på våran grusgång först innan pappa, med hjälp utav en kratta, flyttade dem till baksidan. Dom är verkligen pyttesmå och helt försvarslösa. Kanske var därför jag nästan blev näbb-huggen av ungarnas morsa när jag skulle fota de små liven...?
Dom såg ganska fula ut när jag tänker efter. Kolla själva!
Tack och lov att jag är en människa och förmodligen kommer få liite vackrare avkommor, utan den hemska näbben.
Tack och hej,
leverpastej!
Igår blev det en fin midsommarkväll trots regnet tidigare på dagen, speciellt när man fick fira med storja tjocka släkten utökat med Helena och Lisa - toppenpopulärt bland de yngre kusinerna! Nu är släkten tillbaka och vi ska fika hemma hos oss. Det betyder att det blir fullt hus. När jag ändå har dragit igång snacket om ätbara grejer så kan jag fortsätta med att berätta att jag återigen blivit bjuden på middag i hössjö, och ännu en gång är det grillat på menyn. Alltid grillat hos Sunesson i Hössjö - mumsfillibabba!
Vi (eller pappa och Signe) hittade två små fågelungar som hade trillat ur sitt bo idag. Dom låg på våran grusgång först innan pappa, med hjälp utav en kratta, flyttade dem till baksidan. Dom är verkligen pyttesmå och helt försvarslösa. Kanske var därför jag nästan blev näbb-huggen av ungarnas morsa när jag skulle fota de små liven...?
Dom såg ganska fula ut när jag tänker efter. Kolla själva!
Tack och lov att jag är en människa och förmodligen kommer få liite vackrare avkommor, utan den hemska näbben.
Tack och hej,
leverpastej!
Love song.
Sverige kan gå och ta sig. Jag menar, det är inte ens kul, alla ryssar var överallt och svennarna lyckades inte alls med sin uppgift - att ta oss vidare i em-spelet. Fy och skam, skärpning! Hem och träna liite till bara, annars kommer jag och rycker in. Med oanade konsekvenser!
Det var då tur att jag hängde med Helena och Evelina till bion och kollade på ännu en kärleks-komedi (Brudens bäste man). Kärleks-komedier har en förmåga att både vara underbart mysiga att kolla på, men också väldigt grubblande-framkallande, och önsketänkandet sätter lätt igång.. Varför kan inte jag träffa välrldens bäste kille som uppvaktar, bryr sig om, överraskar mig, säger att han älskar mig, kramas sånadär mysiga kramar som man aldrig vill att dom ska ta slut, och dessutom en som ser sådär fruktansvärt bra ut? Man kan alltid drömma, och visst sägs det att hoppet är det sista som lämnar en människa.. hmmpff! (Snarare det första.)
Jag skyndade mig hem efter bion och bakade en kaka som jag ska bjuda på imorgon. Chokladälskarens Dröm. Det blir gott, hoppas jag! Samtidigt som jag slängde ihop kaloribomben kollade jag på Sverige-Ryssland matchen, fast det slutade jag med 20 minuter innan den var slut pga Sveriges skit-spel.
What if, what if, what if...Det är för övrigt titeln på en riktig gråtfilm som jag borde införskaffa. Toppenbra! Och sen ska jag ta och fixa lite mysiga låtar som ex Sara Bareilles Love Song.
Ibland blir jag så arg att jag bara vill skrika. Men jag är en uppfostrad flicka så jag håller käft. Vissa saker gör mig så galet irriterad så jag morrar ordentligt inombords. Så, nu har jag nämt det. Lättat på trycket lite.
Tack och hej,
leverpastej!
Det var då tur att jag hängde med Helena och Evelina till bion och kollade på ännu en kärleks-komedi (Brudens bäste man). Kärleks-komedier har en förmåga att både vara underbart mysiga att kolla på, men också väldigt grubblande-framkallande, och önsketänkandet sätter lätt igång.. Varför kan inte jag träffa välrldens bäste kille som uppvaktar, bryr sig om, överraskar mig, säger att han älskar mig, kramas sånadär mysiga kramar som man aldrig vill att dom ska ta slut, och dessutom en som ser sådär fruktansvärt bra ut? Man kan alltid drömma, och visst sägs det att hoppet är det sista som lämnar en människa.. hmmpff! (Snarare det första.)
Jag skyndade mig hem efter bion och bakade en kaka som jag ska bjuda på imorgon. Chokladälskarens Dröm. Det blir gott, hoppas jag! Samtidigt som jag slängde ihop kaloribomben kollade jag på Sverige-Ryssland matchen, fast det slutade jag med 20 minuter innan den var slut pga Sveriges skit-spel.
What if, what if, what if...Det är för övrigt titeln på en riktig gråtfilm som jag borde införskaffa. Toppenbra! Och sen ska jag ta och fixa lite mysiga låtar som ex Sara Bareilles Love Song.
Ibland blir jag så arg att jag bara vill skrika. Men jag är en uppfostrad flicka så jag håller käft. Vissa saker gör mig så galet irriterad så jag morrar ordentligt inombords. Så, nu har jag nämt det. Lättat på trycket lite.
Tack och hej,
leverpastej!
Fram och tillbaka.
Varför ska det vara så fruktansvärt svårt att checka av läget? Jag har ingen koll. Vad vill alla? Ena stunden verkar det vara på ett vis och andra stunden är det inte alls så. Vad ska jag tror egentligen? Helt klart galet förvirrat, vad vill du?
Såja, nu är den mest förvirrade biten i mitt sinne avklarat för idag. Jag kan inte skriva ut allt i klartext, men mer klart än sådär blir det faktsikt inte. Det brukar väl förmodligen vara så i en 16årings hjärna. Rätta mig om jag har fel.
Det känns så otroligt givande att skriva inlägg då det är ca 1,5 personer som läser mina inlägg på bloggen varje dag.
Men jag ska i alla fall skriva mer. Inte så mycket varje dag, men oftare. Idag slappade jag järnet på våran gård, det är verkligen hur härligt som helst. Men samtidigt är jag så rastlös så det är jobbigt att sitta still och njuta. Jag vill ha sällskap. Jag vill träffa människor, umgås och göra mysiga saker i solnedgången. Jag kan inte riktigt ta det lugnt ensam. Som tur var fick jag sällskap av Lisa idag på stan. Efterssom jag inte kunde sitta still hemma längre så for jag in till stan och shoppade lite i en timme innan affärerna stängde. Sen kom Lisa - toppentjej.
Jag vill leva i en orealistisk tjejfilm där allt går som det ska. Tjejen får killen som hon vill ha och allt blir perfekt. Kan det hända på riktigt, kan drömmen gå i uppfyllelse? Lets wait and see.
Tack och hej,
leverpastej!
Såja, nu är den mest förvirrade biten i mitt sinne avklarat för idag. Jag kan inte skriva ut allt i klartext, men mer klart än sådär blir det faktsikt inte. Det brukar väl förmodligen vara så i en 16årings hjärna. Rätta mig om jag har fel.
Det känns så otroligt givande att skriva inlägg då det är ca 1,5 personer som läser mina inlägg på bloggen varje dag.
Men jag ska i alla fall skriva mer. Inte så mycket varje dag, men oftare. Idag slappade jag järnet på våran gård, det är verkligen hur härligt som helst. Men samtidigt är jag så rastlös så det är jobbigt att sitta still och njuta. Jag vill ha sällskap. Jag vill träffa människor, umgås och göra mysiga saker i solnedgången. Jag kan inte riktigt ta det lugnt ensam. Som tur var fick jag sällskap av Lisa idag på stan. Efterssom jag inte kunde sitta still hemma längre så for jag in till stan och shoppade lite i en timme innan affärerna stängde. Sen kom Lisa - toppentjej.
Jag vill leva i en orealistisk tjejfilm där allt går som det ska. Tjejen får killen som hon vill ha och allt blir perfekt. Kan det hända på riktigt, kan drömmen gå i uppfyllelse? Lets wait and see.
Tack och hej,
leverpastej!
Frihet eller förlust?
Det här med att skriva lagomt mycket lagomt ofta är inte något jag är speciellt bra på. Men jag ska vara korftfattad idag. Jag orkar inte svamla på som jag alltid gör annars, för jag och min lillasyster ska faktiskt se på film, tillsammans.
Skolavslutningen idag slutade ganska rätt och slätt i tårbad för många. Jag måste säga att jag bara kände mig lycklig, "nu är det slut, så skönt" , liksom. Jag kände mig inte befriad, jag menar, det är fortfarande 3 år skola kvar innan jag är helt fri. Men känske är lättad, är ordet jag söker. Lättad över att jag kan "slappna av" i 10 veckor och bara tänka på mig själv och hur härligt livet kan vara.
Visst kan jag också känna mig lite sorgsen. Men inte över att jag knappt kommer träffa klassvännerna. De kommer alltid finnas kvar i stan! Utan jag kommer snare sakna alla gånger vi suttit i klassrummen och klagat på alla uppgifter vi fått. Stunderna innan vi fick veta betyg i olika ämnen och var tvugna att titta på någon dålig film, alla grupparbeten och redovisningar. Klassråd, klasstider och liknande. Fast samtidigt är det ju också det som jag har längtat ifrån och är glad att få slippa. Äh, det är så svårt att förklara!
Det är de stunderna då man var på topp, orkade ta itu med skolan och ha roligt på samma gång. Okej, det kanske bara är jag som känner så. Men faktum är att jag faktiskt kunde ha kul samtidigt som jag orkade satsa en aning. Även om jag utåt klagade. så fanns det en tid när jag orkade, och den, just den tiden kommer jag sakna.
Man blir alltid less på människor som man har så nära inpå sig under en så lång tid. Det går inte att undvika. Men ändå måste jag säga att den här klassen har fått mig att växa i mig själv. Jag vet mer om mig själv och det har jag mycket att tacka stämningen i klassen för. - TACK!
Nu väntar en sommar som är allt annat än ledig. Jag har så mycket planerat att min kalender utan tvekan kommer bli utnött tills hösten. Hoppas det blir soligt i alla fall! 
Vad hände med det kortfattade inlägget? Bortblåst..
Tack och hej,
leverpastej!
Kvällssol och rabarber.
Den ofrånkomliga doften av nybakta godsaker stiger från ugnen och fyller hela huset. Den här gången är det Rabarbejpaj som serveras. Välkommen på fika!
Snart kommer Anna hit och ska umgås med mig hemma i Kasamark. Det är fantastiskt fint ikväll. Kvällssolen kastar ett sådant mjukt och sommar-aktigt ljus över den lummiga gården och de gröna åkrarna runt omkring. Jag vill spara den här bilden föralltid - klick!
Igår var jag på en underbart trevlig middag i min Lina's systers lägenhet på Haga. Med på salladsmiddagen var såklart Lina, men också Anna. (Och jag). Jag fick presenter av mina kära vänner, varav den ena hade ett rim, som gick såhär:
Det är ännu inte jul
men ett rim är ändå kul
Skolan lider mot sitt slut
och det är dags att vila ut
Leta upp en mysig plats
ta med en somrig filt på din färd
sov en stund och ta sedan plats
för att sväva in i an annan värld...
Gissa vad som var i paketet?
Just för tillfället pågår EFS konferens och igår var jag på terminens sista LUFF. Det var såklart grym stämmning inne i Aula Nordica med Johan Holmgren - den bästa av de alla. Tänk att den konfakänslan som jag saknat verkligen kan komma tillbaka bara genom att lyssna på när Johan predikar.
Kvällen fortsatten med fantastisk sång av bla. Hanna. Det startades också upp brännboll - äckligt roligt.
Nu kommer Anna!
Tack och hej,
leverpastej!
16 år, 3 juni år 2008.
Dåså, då var det överstökat och jag tyckte det var riktigt trevligt. Jag har helt klart haft en händelserik dag som med hjälp utav bloggen kommer att kommas ihåg lite längre i alla fall. Oj, hur ska jag fortsätta?
Som vanligt börjar den ärofyllda dagen med ett milt uppvaknande till en skönsjungande familj, morgontrötta med 3 tulpaner på en bricka tillsammans med en sverigeflagga i trä. Plus några små paket, kreativt ihopklistrade pga. brist på tejp. Jag har fortfarande inte förstått tjusningen med att fota en helt nyvaken äcklig människa som dessutom inte duschade håret dagen innan. Det är bara vanvettigt jobbigt och inte speciellt kul för den äckliga nyvakna människan på bild.
Skolan började grymt härligt med en lugn lektion och sedan 9 MU's konsert! Dom var verkligen, verkligen sanslöst bra. Verkligen synd att de inte kommer hålla ihop och fortsätta spela tillsammans, det är sån stämning. Jag fick en reserverad plats längst fram i mitten, bara för att jag, Ellen, fyllde år idag. Ni är FÖR söta! Och stämningen som sagt, inte dålig va!?
Sedan, mitt i allt, grabbar Malin tag i micken och förklarar för publiken att "Det är nu så att det sitter ett födelsedagsbarn, Ellen Bergström, i publiken. Längst fram i mitten. - Grattis, och denna sång är tillängnad dig." Så startar Helena, som sitter på en pall mitt på scenen att stilla sjunga "Your song" skriven av Elton John med en känsla som berörde djupt i hjärtat, endast några ögon var torra. Helena - du är det, med stort D!
Måste tillägga att jag inte kan förklara känslan som spred sig när sista låten, "The show must go on" trängde in sig i åhörarnas uppspelta huvuden och fick allihopa att resa på sina annars så trötta ben och jubla tillsammans ända tills musiken tystnat och glädjen bubblade ostyrigt i bröstet.
Känslan av att detta var sista gången vi fick höra hela truppen samlade tillsammans. Känslan av att ge gärnet en sista gång sperd sig till alla och det blev bara tipptopp!
Tårtan med klassen hemma hos Jenny blev pricken över i:et idag - så fruktansvärt trevligt med "El Proppo" och Gustavsson som svassade runt och uppskattade all uppmärksamhet samtidigt som vi lyckades njuta av en solig dag med tårta och gott att dricka.
Drog sedan ner på stan och svassade runt, försökte hitta och få tag på Helena som varvade ner på stan. När jag turligt nog tog en omväg (av okänd anledning) genom kungspassagen stötte jag på en svettig och fräsch AnnaSara som laddade inför balen, vilken för övrigt pågår just nu. Det var sista-minuten-inköp av strumpisar på gång. Efter lite efterlängtad tid med AnnaSara tog Helena kontakt med mig och påpekade att jag nu var TVUNGEN att ta mig till henne, tydligen hade hon en kris av något slag. Så jag lämnade AnnaSara och vandrade till Helena som satt på kajen och myste. Näväl, myste vet jag väl inte, men det såg skönt ut i solen.
Nu ikväll har släkten dragit förbi Kasamark och fikat födelsedagstårta. Klanen Bergström är något speciellt som är värt att hålla ihop. Toppen hela högen. Blandade typer som har ett sådant härligt humör och en vanvettigt trevlig inställning till varandra, är jag förvånad? Nej!
Nu är jag fett trött och ögonlocken faller igen, även på mig.
Tack och hej,
leverpastej!
Som vanligt börjar den ärofyllda dagen med ett milt uppvaknande till en skönsjungande familj, morgontrötta med 3 tulpaner på en bricka tillsammans med en sverigeflagga i trä. Plus några små paket, kreativt ihopklistrade pga. brist på tejp. Jag har fortfarande inte förstått tjusningen med att fota en helt nyvaken äcklig människa som dessutom inte duschade håret dagen innan. Det är bara vanvettigt jobbigt och inte speciellt kul för den äckliga nyvakna människan på bild.
Skolan började grymt härligt med en lugn lektion och sedan 9 MU's konsert! Dom var verkligen, verkligen sanslöst bra. Verkligen synd att de inte kommer hålla ihop och fortsätta spela tillsammans, det är sån stämning. Jag fick en reserverad plats längst fram i mitten, bara för att jag, Ellen, fyllde år idag. Ni är FÖR söta! Och stämningen som sagt, inte dålig va!?
Sedan, mitt i allt, grabbar Malin tag i micken och förklarar för publiken att "Det är nu så att det sitter ett födelsedagsbarn, Ellen Bergström, i publiken. Längst fram i mitten. - Grattis, och denna sång är tillängnad dig." Så startar Helena, som sitter på en pall mitt på scenen att stilla sjunga "Your song" skriven av Elton John med en känsla som berörde djupt i hjärtat, endast några ögon var torra. Helena - du är det, med stort D!
Måste tillägga att jag inte kan förklara känslan som spred sig när sista låten, "The show must go on" trängde in sig i åhörarnas uppspelta huvuden och fick allihopa att resa på sina annars så trötta ben och jubla tillsammans ända tills musiken tystnat och glädjen bubblade ostyrigt i bröstet.
Känslan av att detta var sista gången vi fick höra hela truppen samlade tillsammans. Känslan av att ge gärnet en sista gång sperd sig till alla och det blev bara tipptopp!
Tårtan med klassen hemma hos Jenny blev pricken över i:et idag - så fruktansvärt trevligt med "El Proppo" och Gustavsson som svassade runt och uppskattade all uppmärksamhet samtidigt som vi lyckades njuta av en solig dag med tårta och gott att dricka.
Drog sedan ner på stan och svassade runt, försökte hitta och få tag på Helena som varvade ner på stan. När jag turligt nog tog en omväg (av okänd anledning) genom kungspassagen stötte jag på en svettig och fräsch AnnaSara som laddade inför balen, vilken för övrigt pågår just nu. Det var sista-minuten-inköp av strumpisar på gång. Efter lite efterlängtad tid med AnnaSara tog Helena kontakt med mig och påpekade att jag nu var TVUNGEN att ta mig till henne, tydligen hade hon en kris av något slag. Så jag lämnade AnnaSara och vandrade till Helena som satt på kajen och myste. Näväl, myste vet jag väl inte, men det såg skönt ut i solen.
Nu ikväll har släkten dragit förbi Kasamark och fikat födelsedagstårta. Klanen Bergström är något speciellt som är värt att hålla ihop. Toppen hela högen. Blandade typer som har ett sådant härligt humör och en vanvettigt trevlig inställning till varandra, är jag förvånad? Nej!
Nu är jag fett trött och ögonlocken faller igen, även på mig.
Tack och hej,
leverpastej!
Öhm, frågetecken?!
Nu har jag brist på skriv-idéer. Tro det eller ej. Idétorka, helt enkelt. Det kan väl hända även de bästa?
I dag har jag förvånande nog vaknat tidigt ( 09:22), ätit en ordentlig frukost, legat i solstolen och bara myst tills jag bestämde mig för att det var dags att skruva isär moppen och göra en vår-ur-blåsning, och tvätta såklart. Nu är moppen klar och jag ska sova hos Helena i Hössjö. Det är tur att jag har henne här i alla fall. Hon gör lite av min dag. Och resten av hennes familj såklart.
Jag tycker det är fruktansvärt jobbig att bo här, samtidigt som jag inte skulle vilja byta bort en dag som denna för allt i världen. Jag vill bo mitt i gröten, tror jag. Jag vill inte vara långt borta från AnnaSara i Flurkmark och Lisa i Ersmark, Anna i Stöcke, Helena i Hössjö osv. jag vill bo så att jag har nära till alla och kan göra spontana grejer. När ska jag flytta? Det känns som man missar så himla mycket när man sitter här och måste planera i flera dagar innan man kan ta sig för att göra något. Jag känner mig fängslad och stressad då jag inte är där jag vill vara - release me?
Sommarlov snart och jag tror jag kommer bosätta mig hos mormor om jag ska kunna känna mig lugn och avslappnad, hem kan jag fara när jag har tid över, eller bara en obotlig lust att inte bli kontaktad av någon.
På tisdag fyller jag 16, det blir kul. Jag gillar dock egentligen inte att fylla år, det är så jobbigt att önska sig saker. Helst utav allt skulle jag bara vilja fylla, få en tårta och ett grattis och sedan gå och lägga sig. Tänk att jag får börja övningsköra snart, det ska blir kul i alla fall. och tänk när jag tar körkort. då snackar vi frihet - vart man vill, när man vill.
Kommer konfa-känslan att upplevas någon gång igen? Jag vill tro det men jag tror jag måste ge upp hoppet. Det vore guld värt att få sjunka in i den planerade lilla egna världen man befann sig i de där dryga 3 veckorna förra sommaren. På något vis kommer jag alltid att sakna den känslan. Och alla olika karaktärer som man skapar olika relationer till. Känlsan är borta, vardagen är tillbaka. Och vad gör jag? - Gnäller!
Jag gillar inte männsikor som alltid gnäller. Nu får jag ge mig. Ingen kommer ju orka läsa vad jag skiver om jag ska vara sådan grinpelle.
Jag funderar för den delen på färglinser, blå, bara för att förstärka det lilla blå jag redan har i ögonen.
Kanske borde umgås med den underbara människan jag har i rummet brevid, nu när jag har chansen.
Tack och hej,
leverpastej!
I dag har jag förvånande nog vaknat tidigt ( 09:22), ätit en ordentlig frukost, legat i solstolen och bara myst tills jag bestämde mig för att det var dags att skruva isär moppen och göra en vår-ur-blåsning, och tvätta såklart. Nu är moppen klar och jag ska sova hos Helena i Hössjö. Det är tur att jag har henne här i alla fall. Hon gör lite av min dag. Och resten av hennes familj såklart.
Jag tycker det är fruktansvärt jobbig att bo här, samtidigt som jag inte skulle vilja byta bort en dag som denna för allt i världen. Jag vill bo mitt i gröten, tror jag. Jag vill inte vara långt borta från AnnaSara i Flurkmark och Lisa i Ersmark, Anna i Stöcke, Helena i Hössjö osv. jag vill bo så att jag har nära till alla och kan göra spontana grejer. När ska jag flytta? Det känns som man missar så himla mycket när man sitter här och måste planera i flera dagar innan man kan ta sig för att göra något. Jag känner mig fängslad och stressad då jag inte är där jag vill vara - release me?
Sommarlov snart och jag tror jag kommer bosätta mig hos mormor om jag ska kunna känna mig lugn och avslappnad, hem kan jag fara när jag har tid över, eller bara en obotlig lust att inte bli kontaktad av någon.
På tisdag fyller jag 16, det blir kul. Jag gillar dock egentligen inte att fylla år, det är så jobbigt att önska sig saker. Helst utav allt skulle jag bara vilja fylla, få en tårta och ett grattis och sedan gå och lägga sig. Tänk att jag får börja övningsköra snart, det ska blir kul i alla fall. och tänk när jag tar körkort. då snackar vi frihet - vart man vill, när man vill.
Kommer konfa-känslan att upplevas någon gång igen? Jag vill tro det men jag tror jag måste ge upp hoppet. Det vore guld värt att få sjunka in i den planerade lilla egna världen man befann sig i de där dryga 3 veckorna förra sommaren. På något vis kommer jag alltid att sakna den känslan. Och alla olika karaktärer som man skapar olika relationer till. Känlsan är borta, vardagen är tillbaka. Och vad gör jag? - Gnäller!
Jag gillar inte männsikor som alltid gnäller. Nu får jag ge mig. Ingen kommer ju orka läsa vad jag skiver om jag ska vara sådan grinpelle.
Jag funderar för den delen på färglinser, blå, bara för att förstärka det lilla blå jag redan har i ögonen.
Kanske borde umgås med den underbara människan jag har i rummet brevid, nu när jag har chansen.
Tack och hej,
leverpastej!
Glömskan sätter in..
Glömde mitt ibland alla gäspningar att säga min tid från Vårruset. - 29,45 minuter. WIIIE!
Tack och hej,
leverpastej!
Förvånande uthållighet.
Jag fattar ingenting. Vart kom orken ifrån? Hur som helst är den varmt välkomnad.
Okej, att jag orkade springa vårruset (5 km) är väl ingen stor bragd direkt, men ändå något jag kan känna en viss stolthet för då jag inte sprungit något sen förra vårruset. Grattis Ellen! (Jag kan inte gå normalt nedför trappen på grund av mina otroligt stela lår- och vadmuskler, hur ska morgondagen fortlöpa?)
Och skolan.. Jag har fortfarande inte lagt ner min själ i något arbete på sistonde, men jag gör det jag ska på ett hyfsat ordentligt vis, inte illa, eller?
Den största äran idag måste ändå varit att få pilla i en uppsats som jag inte själv hade skrivit, och som jag inte förstod mycket utav när det väl kom till de utpräglande termerna inom ämnet (jag har ingen kunskap alls på den nivån). Jag låtsades dock förstå och pillade på som om jag vore expert på ämnet. Skämt åsido, men det var kul att förska hjälpa till.
Än så länge är Leila Lindholm väldigt anonym för att vara känd tv-kock. Det ställer till en del för mig när jag ska försöka ta reda på vem hon egentligen är. Det lustiga är att det är lättare att hitta konkret fakta om 1700-talets kvinnliga kock Christina Warg.
Jag sänker snittiden på mina sömntimmar till 4 h/ natt. Inte bra alls. Tack för en trevlig kväll tjejer, och bra kämpat! Vi ses absolut på samma plats, samma tid, nästa år.
Tack och hej,
leverpastej!
Okej, att jag orkade springa vårruset (5 km) är väl ingen stor bragd direkt, men ändå något jag kan känna en viss stolthet för då jag inte sprungit något sen förra vårruset. Grattis Ellen! (Jag kan inte gå normalt nedför trappen på grund av mina otroligt stela lår- och vadmuskler, hur ska morgondagen fortlöpa?)
Och skolan.. Jag har fortfarande inte lagt ner min själ i något arbete på sistonde, men jag gör det jag ska på ett hyfsat ordentligt vis, inte illa, eller?
Den största äran idag måste ändå varit att få pilla i en uppsats som jag inte själv hade skrivit, och som jag inte förstod mycket utav när det väl kom till de utpräglande termerna inom ämnet (jag har ingen kunskap alls på den nivån). Jag låtsades dock förstå och pillade på som om jag vore expert på ämnet. Skämt åsido, men det var kul att förska hjälpa till.
Än så länge är Leila Lindholm väldigt anonym för att vara känd tv-kock. Det ställer till en del för mig när jag ska försöka ta reda på vem hon egentligen är. Det lustiga är att det är lättare att hitta konkret fakta om 1700-talets kvinnliga kock Christina Warg.
Jag sänker snittiden på mina sömntimmar till 4 h/ natt. Inte bra alls. Tack för en trevlig kväll tjejer, och bra kämpat! Vi ses absolut på samma plats, samma tid, nästa år.
Tack och hej,
leverpastej!
Galaxen Vintergatan.
Vad är det för krångligt ställe vi lever på? - Jorden? Den är inte lätt att förstå sig på, men jag måste förstå och kunna återberättta det tills imorgon, eller kanske tisdag! Hallelujah, eller?!
Jag förstår inte hur mina lärare planerar terminen. Hur kan det vara möjligt att vi har fördjupningsarbeten i NO, SP och SO. Plus andra arbeten med någon form av examination i både SV och EN, innan terminen är slut. Hur ska vi hinna?
Jag saknar Anna, min gose-anna, just nu! Var är du?! Jag vill hur som helst säga JÄTTE-GRATTIS till jobbet i sommar! Det är du värd, till tusen!
The kitten - Kattungen, Charlotte Perelli. (no comments). Jag klarar inte av människans utseende. Hur lågt kan man sjunka? Jag tycker synd om hennes kropp.
Göteborg var fint och jag längtar tillbaka till värmen och den härligt lediga känslan jag hade när jag virrade omkring i Göteborg stad. Jag önskar bara att jag tänkt efter mer med plånboken och tagit med mig mer pengar så att jag kunde haft möjligheten att bränna lite pengar för en gångs skull. Det vorde dessutom kul att få träffa kusinerna, det var så längesedan nu och jag hann bara träffa moster en kort, kort stund på stan i fredags vilket i och för sig inte var illa, men hela högen skulle inte vara tråkig att träffa med deras härliga göteborgs-dialekt.
Tack och hej,
leverpastej!
Jag förstår inte hur mina lärare planerar terminen. Hur kan det vara möjligt att vi har fördjupningsarbeten i NO, SP och SO. Plus andra arbeten med någon form av examination i både SV och EN, innan terminen är slut. Hur ska vi hinna?
Jag saknar Anna, min gose-anna, just nu! Var är du?! Jag vill hur som helst säga JÄTTE-GRATTIS till jobbet i sommar! Det är du värd, till tusen!
The kitten - Kattungen, Charlotte Perelli. (no comments). Jag klarar inte av människans utseende. Hur lågt kan man sjunka? Jag tycker synd om hennes kropp.
Göteborg var fint och jag längtar tillbaka till värmen och den härligt lediga känslan jag hade när jag virrade omkring i Göteborg stad. Jag önskar bara att jag tänkt efter mer med plånboken och tagit med mig mer pengar så att jag kunde haft möjligheten att bränna lite pengar för en gångs skull. Det vorde dessutom kul att få träffa kusinerna, det var så längesedan nu och jag hann bara träffa moster en kort, kort stund på stan i fredags vilket i och för sig inte var illa, men hela högen skulle inte vara tråkig att träffa med deras härliga göteborgs-dialekt.
Tack och hej,
leverpastej!
4.5 h sömn.
HA! Jag kommer hålla snittiden inatt med. Grattis till mig!
Leila Lindholm och Cajsa Warg har hållit mig vaken, utan att jag fått packa ett plagg inför klassresan till Göteborg, riktigt trevligt med sällskap från ädla kokerskor dock. (Antar jag)
Nu är jag way to tired för att blogga, men det brukar ju bli som bäst då så jag fortsätter ett tag till.
(Cajsa Warg ville inte infinna sig på bild. Försök föreställ er en hushållerska från 1700-talet istället.)
Vi (min klass) åker till Göteborg imorgonkväll med nattåget kl 21.39
(Varför är tåg så punktliga?) Det enda jag riktigt tycker ska bli venvettigt(!!!) kul nere i Göteborg är Liseberg, och Universeum som verkar lite läckert.
Jag kommer garanterat vilja höra från hemstaden när jag är borta, ring på mobilen!
Annis-gumman är hemma och det är verkligen jättekul. Jag har saknat min AnnaSara. Fast inte hennes mobil, den kan gå och ta sig någonstans. Det fins ju verkligen ingen mening med att ha en telefon som inte kan ta emot samtal. Jag menar, det är väl grundfunktionen för mobiltelefoner i överlag? Galet...
Framöver är det en del på gång. Fast jag är tömd på info just nu, hjärnan funkar inte alls som den borde nu kl 00.13 och konstigt vore det väl annars! Jag tar mina framtidsplaner en annan gång helt enkelt.
Nu vill jag sova, så..
Tack och hej,
leverpastej!
Leila Lindholm och Cajsa Warg har hållit mig vaken, utan att jag fått packa ett plagg inför klassresan till Göteborg, riktigt trevligt med sällskap från ädla kokerskor dock. (Antar jag)
Nu är jag way to tired för att blogga, men det brukar ju bli som bäst då så jag fortsätter ett tag till.
(Cajsa Warg ville inte infinna sig på bild. Försök föreställ er en hushållerska från 1700-talet istället.)Vi (min klass) åker till Göteborg imorgonkväll med nattåget kl 21.39
(Varför är tåg så punktliga?) Det enda jag riktigt tycker ska bli venvettigt(!!!) kul nere i Göteborg är Liseberg, och Universeum som verkar lite läckert.
Jag kommer garanterat vilja höra från hemstaden när jag är borta, ring på mobilen!
Annis-gumman är hemma och det är verkligen jättekul. Jag har saknat min AnnaSara. Fast inte hennes mobil, den kan gå och ta sig någonstans. Det fins ju verkligen ingen mening med att ha en telefon som inte kan ta emot samtal. Jag menar, det är väl grundfunktionen för mobiltelefoner i överlag? Galet...
Framöver är det en del på gång. Fast jag är tömd på info just nu, hjärnan funkar inte alls som den borde nu kl 00.13 och konstigt vore det väl annars! Jag tar mina framtidsplaner en annan gång helt enkelt.
Nu vill jag sova, så..
Tack och hej,
leverpastej!
Leila bakar.
Åh så gott det vore med Leilas "sega kladdkaka" nu när jag sitter på bilden och ska utforska människans utveckling från apor till det vi är idag. (Vilket egentligen inte är sån stor utveckling?)
Jag har fått klagomål på att jag är dålig på att uppdatera. Jag har ju också redan sagt att jag inte skulle vara bra på att uppdatera bloggen, jag kan bara skriva när jag har någon insperationskälla.. Haha, not!
Min helg har varit allmänt vaken. Snitt-tiden på sömntiden landar på 4,5 timmar, det gör mig ruskigt trött.
Tack och hej,
leverpastej!
Mamma mia!
Det måste vara åtminstonde lite på riktigt den här gången. eller?
Jag är på väg mot ett inte helt friskt psykiskt tillstånd för tillfället, hjälp!
Jag funderar på att bosätta mig i liknande bostad som denna, under en tid för att fundera lite, med en himmelsk utsikt och fjällandskap omkring mig. Det borde rensa tankarna.
Tack och hej,
leverpastej!
Jag är på väg mot ett inte helt friskt psykiskt tillstånd för tillfället, hjälp!
Jag funderar på att bosätta mig i liknande bostad som denna, under en tid för att fundera lite, med en himmelsk utsikt och fjällandskap omkring mig. Det borde rensa tankarna.
Tack och hej,
leverpastej!
Fredagskväll, i Kasamark..
Jahaja. nu sitter jag här igen utan trevligt sällskap, fast jag tror inte alls att det är en självklarhet att ha riktigt trevligt sällskap bara för att man bor i stan och har nära till allt. Jag har riktigt trevligt sällskap, fast lite längre bort bara!?
Jag har fortfarande inte skrivit något om min resa till Turkiet. Men jag kan säga att den var fantastisk! Det vill jag göra om nu, helst så snart som möjligt. Jag börjar ladda inför nästa sommar, hoppas bara Lisa-skrutten har lyckats mjuka upp mammsen sin, för vi vill verkligen fara till något skönt ställe där vi kan sola och bada och vila upp oss efter skolåret. Man skulle kunna se det som en "grattis-ni-klarade-första-året-i-gymnasiumet-belöning" faktiskt.
Jag ska dessutom se till att ha kvar massa pengar från sommarjobbet så att inget kan hindra mig till sommaren 2009 - outlandish!
På tal om sommarjobb så skulle jag hemskt gärna vilja att alla mina vänner och andra omtyckta personer i min bekantskapskrets som vill ha/behöver jobb får jobba. Lycka till, vill jag önska alla som söker jobb!
Idag var en soft dag. Den var mycket trevlig faktiskt. Eller nu ljuger jag, i skolan går det mesta lite åt skogen för tillfället. Fast faktiskt gick inte matte nationella (delprov c) så mycket ut i skogen om jag ska vara ärlig. Det var två uppgifter som jag inte kunde förstå mig på. Men annars gick det nog hyfsat.
Jag har som bekant valt naturprogrammet på minerva vilket jag börjar bli lite orolig för. Jag menar, naturämnena är ju inte MIN GREJ! Jag får lov att kämpa ganska hårt nu i 9an. Hur ska då gymnasiet gå, då jag har valt en naturlinje!? Förmodligen inte så bra.. Någon som vill vara extralärare i matte+no så småning om till hösten?
Tillbaka till min dag idag. Jag sa att jag ljög om att den var trevlig, men det gjorde jag nog inte ändå. Efter skolan och en helt knäpp musiklektion med en lärare som inte vet vad han gör längre gick jag till min mormors lägenhet. Där chillade jag ett tag innan jag sen tog en cykelrunda ner till stan och lämnade igen böcker på bibblan. Sen satte jag mig ovanligt nog och pluggade på bibblan (upstairs). Samhällsekonomi - how fun?
Efter ett tag kom en väldigt trevlig och soft människa som jag blev glad åt att få träffa, och vi gick och käkade mumsiga mackor på ett ställe som heter "Catarina" och snackade lite innan vi skildes åt och jag sedan sammanstrålade med Anna och Lina Bäckström på hemköp och köpte Dumle-galss. Helena fick komma och hjälpa oss äta upp den sista och 4:e glassen i SF-parken.
Efter våran picknick fortsatte jag och Helena till subway för att handla middag till Helena (her self) och promenerade vidare med mormors cykel till mammas jobb på Sveag. och skyndade till LUFF på Vasakyrkan där vi träffade: Anna, Lina, Lisa, AnnaSara, Frida och många fler sköna typer och några inte lika sköna typer.
Imorgon sticker familjen Persson till Mallorca - inga kommentarer från en väldigt lyckönskande Ellen i Kasamark, Umeå, Sverige. Hoppas ni får det superbra, minst lika bra som jag har haft det i Turkiet.
Och för att få in lite rutin i något jag gör avslutar jag på samma sätt som tidigare...
Tack och hej
leverpastej!
Jag har fortfarande inte skrivit något om min resa till Turkiet. Men jag kan säga att den var fantastisk! Det vill jag göra om nu, helst så snart som möjligt. Jag börjar ladda inför nästa sommar, hoppas bara Lisa-skrutten har lyckats mjuka upp mammsen sin, för vi vill verkligen fara till något skönt ställe där vi kan sola och bada och vila upp oss efter skolåret. Man skulle kunna se det som en "grattis-ni-klarade-första-året-i-gymnasiumet-belöning" faktiskt.
Jag ska dessutom se till att ha kvar massa pengar från sommarjobbet så att inget kan hindra mig till sommaren 2009 - outlandish!
På tal om sommarjobb så skulle jag hemskt gärna vilja att alla mina vänner och andra omtyckta personer i min bekantskapskrets som vill ha/behöver jobb får jobba. Lycka till, vill jag önska alla som söker jobb!
Idag var en soft dag. Den var mycket trevlig faktiskt. Eller nu ljuger jag, i skolan går det mesta lite åt skogen för tillfället. Fast faktiskt gick inte matte nationella (delprov c) så mycket ut i skogen om jag ska vara ärlig. Det var två uppgifter som jag inte kunde förstå mig på. Men annars gick det nog hyfsat.
Jag har som bekant valt naturprogrammet på minerva vilket jag börjar bli lite orolig för. Jag menar, naturämnena är ju inte MIN GREJ! Jag får lov att kämpa ganska hårt nu i 9an. Hur ska då gymnasiet gå, då jag har valt en naturlinje!? Förmodligen inte så bra.. Någon som vill vara extralärare i matte+no så småning om till hösten?
Tillbaka till min dag idag. Jag sa att jag ljög om att den var trevlig, men det gjorde jag nog inte ändå. Efter skolan och en helt knäpp musiklektion med en lärare som inte vet vad han gör längre gick jag till min mormors lägenhet. Där chillade jag ett tag innan jag sen tog en cykelrunda ner till stan och lämnade igen böcker på bibblan. Sen satte jag mig ovanligt nog och pluggade på bibblan (upstairs). Samhällsekonomi - how fun?
Efter ett tag kom en väldigt trevlig och soft människa som jag blev glad åt att få träffa, och vi gick och käkade mumsiga mackor på ett ställe som heter "Catarina" och snackade lite innan vi skildes åt och jag sedan sammanstrålade med Anna och Lina Bäckström på hemköp och köpte Dumle-galss. Helena fick komma och hjälpa oss äta upp den sista och 4:e glassen i SF-parken.
Efter våran picknick fortsatte jag och Helena till subway för att handla middag till Helena (her self) och promenerade vidare med mormors cykel till mammas jobb på Sveag. och skyndade till LUFF på Vasakyrkan där vi träffade: Anna, Lina, Lisa, AnnaSara, Frida och många fler sköna typer och några inte lika sköna typer.
Imorgon sticker familjen Persson till Mallorca - inga kommentarer från en väldigt lyckönskande Ellen i Kasamark, Umeå, Sverige. Hoppas ni får det superbra, minst lika bra som jag har haft det i Turkiet.
Och för att få in lite rutin i något jag gör avslutar jag på samma sätt som tidigare...
Tack och hej
leverpastej!
Sommar-feeling, och nationella prov, förstås!
Jag kan inte förstå när det blev sådan vår? Det sa bara pang, så kom solen och värmen. Men jag antar att det bara säger pang, så är den borta igen!
Dessa nationella prov, jag gillar dom inte. Eller egentligen är det inte sån stor sak. Det ska väl bara vara att göra proven och sen hoppas på det bästa? För vad är det dom är till för? Var det inte för att kolla vad de svenska niorna har lärt sig, endast? Jag förstår inte riktigt.
Nu är det i alla fall matte nationella imorgon kl 8. Use your brain then.. what a joke. Hur som helst kommer jag enbart satsa på A-delen och sen försöka tro att jag fattar B-delen... Då jag ska läsa matte upp till D på gymnasiet låter detta lovande, eller hur? (NOT) Fast det är ju inte sån stor sak som sagt..
Min utomordentliga syster har gjort mat nu, så jag ska ta och finsmaka korven och pastan..
TURKIET NÄSTA! Eller om en vecka i alla fall. Kan ni tänka er så härligt? En vecka i sol, avkoppling, nya miljöer och bara ha det härligt. Det är knappt så att jag verkligen tror på att jag och min pappa på riktigt ska sätta oss i planet på onsdagmorgon, lyfta från marken på umeås flygplats och ca 3 timmar senare landa på turkisk mark. Det är precis vad jag har drömt om ända sen jag gick på lågstadiet. Nu händer det verkligen. Tror jag, hoppas jag!
Tack och hej,
leverpastej!
Dessa nationella prov, jag gillar dom inte. Eller egentligen är det inte sån stor sak. Det ska väl bara vara att göra proven och sen hoppas på det bästa? För vad är det dom är till för? Var det inte för att kolla vad de svenska niorna har lärt sig, endast? Jag förstår inte riktigt.
Nu är det i alla fall matte nationella imorgon kl 8. Use your brain then.. what a joke. Hur som helst kommer jag enbart satsa på A-delen och sen försöka tro att jag fattar B-delen... Då jag ska läsa matte upp till D på gymnasiet låter detta lovande, eller hur? (NOT) Fast det är ju inte sån stor sak som sagt..
Min utomordentliga syster har gjort mat nu, så jag ska ta och finsmaka korven och pastan..
TURKIET NÄSTA! Eller om en vecka i alla fall. Kan ni tänka er så härligt? En vecka i sol, avkoppling, nya miljöer och bara ha det härligt. Det är knappt så att jag verkligen tror på att jag och min pappa på riktigt ska sätta oss i planet på onsdagmorgon, lyfta från marken på umeås flygplats och ca 3 timmar senare landa på turkisk mark. Det är precis vad jag har drömt om ända sen jag gick på lågstadiet. Nu händer det verkligen. Tror jag, hoppas jag!
Tack och hej,
leverpastej!
Wow.. blogg!
Nu är det alltså dags för Ellen att börja blogga, vilket jag förmodligen kommer vara fruktansvärt dålig på. Men jag gör ett försök till att ta ännu ett steg mot vuxenvärlden!
Sommar sommar sommar, nu längtar jag gärnet. Solen skiner, mjukglassen smälter och shortsen har man hoppat i. Till och med moppen har rullat sina första metrar. Nu är det snart sommar!
I sommar ska allting vara perfekt. Moppe-utflykter med tjejerna, sol och bad, massor med glass, bad med pållar i alla dess olika färger och storlekar, och mysiga grillkvällar i solnedgången! Hur härligt låter det inte? Faktum är bara det att i Sverige har vi i princip 20 soltimmar per sommar vilket kommer grusa mina soliga sommarplaner.
Jag han gjort en ny upptäckt av mig själv just för tillfället, jag är verkligen inte bra på röj-flaggor, det är som att min hjärna inte kan tänka logiskt. Mycket mystiskt...
Nu känns det som om jag har kommit igång med bloggandet!
Ha det fint!
