Sugen på hjärngympa...

Väder - nej.
Skrivtorka - nej.
Frånvaro - nej.
Djupa ämnen i all dess prakt - nej.
Värdsliga problem - nej.

Så vad ska jag skriva om? Jaha, så trillade jag dit igen på skrivtorke-ämnet. Lessen, men skivan har hakat upp sig en aning. Kanske dags att putsa bort alla repor. För nu är jag sugen på att skriva, låta fingrarna flyga över tangenterna och sy ihop ord till meningar och meningar till berättelser och formuleringar som får bilder att ploppa upp i huvudet och skrattet att bubbla i kroppen. För det är ju det jag gillar, att leka med ord och förvränga verkligheten - bara en gnutta!

Jag vill skriva, jag vill skriva, jag vill skriva! Tro mig om du kan, för jag vill faktiskt ha något att skriva om. Som man hade i (kan inte förstå att jag känner så här) skolan. Jag vill gräva ner mig i något och bli jättepåläst på just det där lilla ämnet för att sen kunna omformulera allt ihop i mina egna ord så att det uppfyller de krav och förväntningar som ställs. Jag vet, det låter inte ett dugg klokt. Men jag vill känna att jag lär mig saker och att jag fortfarande kan saker. Få bevis svart på vitt att man klarat av en uppgift, kanske också med bravur. Det är nog känslan av att allt slit och alla timmar och all tankeverksamhet har gett något. Någon har uppmärksammat det jag gjort och gett mig en klapp på axeln. Jippie!

Så sätt mig i arbete, vem som helst. Ge mig en uppgift som kräver efterforskning och ett par sidor bearbetad text, det vore så roligt. Och be mig läsa en bok i en speciell genre med en medföljande uppgift i släptåg. Jag behöver aktivera hjärnan innan den kliver in i dunklet för gott!

RSS 2.0