Hallå där kära käkintresserade läsare!

 

Jag har visst varit lite frånvarande de två senaste dagarna, ibland kommer helt enkelt livet i vägen. Sist jag skrev skulle jag iväg till tandläkaren och försöka att inte fälla dem med min andedräkt. De är i livet och var enormt positiva till hur min mun/käke såg ut nu. De såg så överlyckliga ut och var sprudlande som små barn som fått syn på tomten, jag förstod inte riktigt uppståndelsen. Det var ju bara - jag? De måste ha sett hur många käkopererade som helst, är de så överlyckliga varje gång med varenda en? Glad blev man i alla fall och allt såg lysande ut. När de tar bort fixeringen kommer de byta min avklippta båge till en hel och försöka plocka bort så mycket som möjligt så det går att hålla rent i munnen. Så blir det nog ordning på diverse spretande tänder och trasiga kinder, oj så skönt det ska bli! Ska också bli skönt när tänderna slutar flytta på sig för de är liksom ömma där de fäster i käken, lite luddigt förklarat.

 

Har stått och pendlat på vågen, mellan 53.4 och 53.8 kg är det vanliga!

 

Tack och hej, leverpastej!